Fram till dagens datum har drygt 6 000 personer redan avlidit i Covid-19. Men hur har pandemin påverkat vår folkhälsa generellt?
Vi har pratat med Jan Albert, professor i smittskydd på Karolinska Institutet och överläkare inom mikrobiologi på Karolinska Universitets-sjukhuset, som leder Karolinska Institutets Covid-19 expertgrupp.
Jan Albert
Professor i smittskydd på Karolinska Institutet och överläkare inom mikrobiologi på Karolinska Universitetssjukhuset
Foto: Martin Stenmark
– Covid-19 har haft en väldigt konkret påverkan på vår folkhälsa. Dels i form av många döda och dels konsekvenser i form av långdragna symptom efter sjukdom. Men vi har ännu inte sett den fulla effekten.
Tittar man globalt på de åtgärder många länder har gjort i form av lock-down inser man att det kommer att ha väldigt långtgående effekter på folkhälsan.
– I låginkomstländer blir vaccinationer och vård av andra allvarliga sjukdomar lidande. Även hos oss finns vårdskuld och ökande psykisk ohälsa som även kan leda till somatisk ohälsa.
En ökande vårdskuld
Vården som många gånger inte räckte till från början blir nu ännu svagare.
– Det finns en överhängande risk att en del kommer till diagnos för sent, exempelvis för cancersjukdomar. Detta beror på att vården har fullt upp med Covid-19 och omhändertagande av de akut sjuka, men också på att personer har dragit sig för att söka hjälp- antingen anser de att de kan vänta eller av rädsla för att drabbas av Covid-19.
Sverige är i ett bättre läge än många andra länder i världen. Vi har en jämförelsevis rättvis fördelning av vård och vårdresurser.
– Men regionerna hanterar sjukvård, framförallt specialsjukvård, olika. Det är något man får diskutera och hålla ögonen på så att vi inte riskerar att få en ojämlik sjukvård i framtiden.
Bättre beredskap
Både Sverige och resten av världen har varit dåligt förberedda på konsekvenserna av en pandemi. Marginalerna inom sjukvården och beredskapen har varit för små. Det kommer att komma nya pandemier framöver, men Jan Albert är försiktigt positiv till hur vi kommer att hantera dessa.
– Vi har litat på att den vanliga sjukvården ska räcka till även i kristider. Där finns det många lärdomar att dra så att man har bättre beredskap till nästa gång. Förhoppningen är att vi kan göra jämförelser med andra länder för att se vad som har varit bra och mindre bra.
Det finns många exempel på bra samarbeten länder emellan, men många av reaktionerna har varit ganska protektionistiska och nationalistiska.
– Länder har stärkt sina gränser, behållit sjukvårdsutrustning och inte velat dela med sig. Förhoppningsvis kommer detta att ändra sig framöver.
Är vaccin lösningen?
Men vi ska inte försöka göra något avslut än. Det här kommer att pågå i ett par år framöver, innan Covid-19 blir ytterligare ett av våra vanliga förkylningsvirus. Hur allvarligt det kommer att vara återstår dock att se.
Många hoppas på att ett vaccin ska komma snart och ta oss ur den rådande pandemin. Men kommer vi att kunna lösa problemet med hjälp av ett vaccin?
– Jag tror att det finns en övertro på att vaccin är lösningen. Det här viruset kommer att fortsätta infektera och ge sjukdom. Ett vaccin kan hjälpa till att mildra effekten av sjukdomen, framförallt bland riskgrupper. Men vi kommer att vara tvungna att ta oss igenom en god del av den första fasen utav pandemin utan hjälp av vaccin.
Det finns ett stort ansvar bland myndigheter och allmänheten att inte lyssna på vaccinskepticister och slå sönder vår tilltro på vaccin.
Det är viktigt att veta att vaccin är det absolut bästa och viktigaste som den medicinska forskningen har åstadkommit för vår folkhälsa, det sparar otroligt många liv och lidande.
