Skip to main content
Hem » Vård och Omsorg » Samskapa: Ett alternativ till institutionsplaceringar
Tillbaka till samhället

Samskapa: Ett alternativ till institutionsplaceringar

samskapa behandling
I samarbete med: Samskapa
samskapa logo
Foto: Unsplash
samskapa behandling
I samarbete med: Samskapa
Foto: Unsplash

Samskapa erbjuder en teambaserad familjehemsbehandling. En modell med tydliga roller där relationerna står i centrum. De vill ”samskapa” för att få utsatta ungdomar att förstå och realisera sin fulla potential.

Målgruppen för Samskapa är barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsvariationer eller olika typer av kognitiva variationer. Behovet hos ungdomarna är alltid beteenderelaterat, oavsett det springer ur neuropsykiatriska svårigheter eller funktionsnedsättningar.

– Det gemensamma för målgruppen är att det finns behov av kontinuitet, förutsägbarhet eller att man behöver kommunicera på andra sätt än via tal, säger Mathias som är verksamhets- och affärsutvecklare på Samskapa.

När man arbetar på Samskapa så är man ”samskapare”. Namnet på företaget springer ur övertygelsen att om man vill nå någonstans, så gör man det bättre om man är fler. Övertygelsen om att alla måste arbeta tillsammans, samskapa ihop, för att nå de olika målen, är både en intern och en extern vision.

Som ett naturligt led i visionen driver Samskapa både HVB- och LSS-hem, har Familjebehandling, bedriver öppenvård och har stödboenden. En viktig del i Samskapas verksamhet är deras teambaserad familjebehandlingsmodell, SHFB (Strukturerad Hemmabaserad FamiljeBehandling). Den är en del av vårdflätan men också en helt egen lösning.

– Vi förespråkar alltid den här lösningen när vi får en förfrågan. Och förklarar att det här är en helt annan form av familjebehandling än vad man kanske är van vid. Det här är en massiv insats som pågår 24/7, förklarar Mathias.

Teamet består av tre olika roller: samordnare, familjebehandlare och ungdomsbehandlare. Ungdomsbehandlaren arbetar främst mot ungdomen, familjebehandlaren med för-
äldrarna, eller föräldern, och samordnaren har all kontakt med uppdragsgivaren och övriga myndigheter. Till teamet kan man också koppla andra funktioner som exempelvis färdighetstränare.

Genom modellen kan varje roll fokusera på sin del och samordnaren ser till att skapa en allians mellan alla parter och försöker hitta lösningar utifrån de behov som kartlagts.

Ungdomar som tillhör både SoL och LSS kan bli väldigt komplexa ärenden, de har ett stort vårdbehov med flera diagnoser där psykiatrin utgör en stor del av insatsen. Då är det lätt att missa att familjebehandling på hemorten kan vara ett alternativ.

Med SHFB kan Samskapa sy ihop en lösning för olika myndigheter och för olika avdelningar inom en myndighet.

Det är viktigt för Samskapa att ungdomarna själva är med i arbetet, att de själva är medskapare.

– Vi vill få dem att förstå att de är med i processen, att de sitter vid ratten och inte bara är medpassagerare, förklarar Mathias.

Samskapa utgår från varje unikt fall och skapar en teamsammansättning som passar för denna situation. Det gör att modellen blir svår att evidensbasera, ingen lösning är exakt den andra lik.

– Det är inte fel med evidensbaserade modeller, men vi får inte blir mer trogna manualen än relationen, menar Mathias.

– Egentligen skulle jag vilja evidensbasera behandlare istället för metoder, fortsätter han.

Samskapa vill arbeta mot sin vision – att få utsatta ungdomar att förstå och realisera sin fulla potential.

Med ett öppet och generöst sätt erbjuder de lösningar för att vi gemensamt ska samskapa för alla Sveriges ungdomar som är i behov av stöd

Next article