”Med önskan om god hälsa” är ett ofta använt uttryck i allt från födelsedagshälsningar på sociala medier till historiska berättelser. Det är inte bara en fin gest utan uttryck för vad som är viktigt – både för individen och för gruppen. Befolkningens hälsa är viktig för ett samhälle.
Heidi Stensmyren
President för WMA, World Medical Association, och avgående ordförande för Sveriges läkarförbund
Foto: Johan Knobe
En god folkhälsa innebär att så många som möjligt i befolkningen har en bra fysisk och psykisk hälsa, och att hälsan är jämnt fördelad mellan olika grupper i samhället. Hälsan är viktigt för den enskilda individen, men bidrar även till att stärka samhällets motståndskraft och utveckling.
En god folkhälsa ger oss bättre förutsättningar att hantera utbrott av smittsamma sjukdomar så som coronapandemin.
Pandemin har fått en enorm påverkan på hela samhället och innebär en betydande risk för sämre folkhälsa, på både kort och lång sikt. Den har drabbat oss alla, men individer och grupper har drabbats på olika sätt. Många har insjuknat, många har avlidit och många har en lång rehabiliteringsresa framför sig för att träna upp hjärta, lungor och muskler igen.
Många har blivit arbetslösa eller hamnat i en ekonomisk utsatthet och många, inte minst unga, har mötts av en allt tuffare arbetsmarknad. Våra äldre har under lång tid inte haft möjligheten att krama om barnbarnen och den sociala distanseringen har lett till isolering. Känslan av ensamhet och brist på tillhörighet har inte sällan resulterat i nedstämdhet och depression.
Inte minst läkare och annan vårdpersonal har varit mycket hårt belastade under pandemin. Det har varit en otroligt tuff period med krävande arbetsvillkor.
Vi har ställt upp och tagit ansvar, ofta med vår egen hälsa som insats.
Effekterna kommer att vara långvariga och hälsoutvecklingen behöver noggrant följas framöver för att förebygga ohälsa och hälsoskillnader till följd av isolering, arbetslöshet och ekonomisk utsatthet. Skillnaderna i hälsa och levnadsvanor mellan olika delar av befolkningen är väl kända, och att utjämna eller kompensera för de sociala skillnaderna är ett av de viktigaste medlen för att uppnå förbättrad hälsa.
Läkarnas medicinska kunskaper om hur sjukdomar kan förebyggas är en viktig tillgång för god folkhälsa. Denna expertkunskap behöver användas i beslutsfattande som rör strukturella frågor som påverkar befolkningens möjligheter att ta hand om sin hälsa.
Det är väl underbyggt att sådant som regelbunden fysisk aktivitet, hälsosamma matvanor och utbildning ger god hälsa.
Därför bör alla statliga utredningar beakta om förslagen bedöms påverka folkhälsan likaså om infrastrukturprojekt lägger förhållandena till rätta för att främja befolkningens hälsa. Genom att sänka trösklar så att det blir lätt att göra rätt kommer en förbättrad folkhälsa individen och samhället till godo.
Samhället har ett stort ansvar för förebyggande och hälsofrämjande insatser, men det är ett ansvar som delas med individen. Du som läser det här har ansvar för din egen hälsa. Fysisk aktivitet är världens bästa medicin.
Vi ser nu en ökande smittspridning och det här är långt ifrån över. Det gäller att hålla i och hålla ut. Pandemin gör det inte alltid lätt att göra rätt, men gör vad ni kan utifrån rådande förutsättningar. Social distansering får inte bli till passivisering. Och begreppet ”social distansering” leder i sig tankarna fel. Det handlar om fysisk distansering – inte social i alla dess former.
Så även om du har mycket på ditt bord – glöm inte att ringa dina äldre släktingar, ta cykeln istället för bilen och gör hälsosamma val i vardagen.
