Demenssjukdomar utgör en global hälsoutmaning och påverkar miljontals människor världen över. Men Lundaprofessorn Oskar Hanssons forskning öppnar dörrar för nya möjligheter att upptäcka, fördröja och behandla Alzheimers sjukdom – det ingjuter hopp.
Demenssjukdomar är ett samlingsnamn för olika neurodegenerativa tillstånd som kännetecknas av en gradvis försämring av kognitiva funktioner, vilket påverkar förmågan att tänka, minnas och kommunicera. Den vanligaste formen är Alzheimers sjukdom. Andra kognitiva sjukdomar är småkärlssjukdom och leverkroppsjukdom, såsom Parkinsons sjukdom.
En förgrundsgestalt i alzheimerforskningen
I över tjugo år har Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet, bedrivit forskning på Alzheimers sjukdom. Han och hans team har utvecklat flera tekniker som kan ställa tidigare och mer träffsäkra diagnoser. Nyligen tilldelades Oskar Hansson den prestigefulla akademiprofessuren i medicin av Torsten Söderbergs stiftelse för sin banbrytande forskning. Bakgrunden till utmärkelsen är de biomarkörer i blodet som Oskar Hanssons forskargrupp har hittat, vilka hjälper till att diagnostisera alzheimer. Idag har det visat sig att det med hjälp av ett enkelt blodprov är möjligt att upptäcka sjukdomen redan innan symtom.
– Vår forskning visar att om en särskild biomarkör finns i blodet så kan den med över 90 procents träffsäkerhet avslöja om personen har Alzheimers sjukdom eller inte. Det skulle i praktiken kunna betyda att vi kan identifiera personer som inte än har utvecklat symtom, eftersom alzheimer påbörjar sin skadliga process i hjärnan många år innan symtomen framträder. Förhoppningen är förstås att behandling ska kunna sättas in tidigt för att bromsa sjukdomsförloppet, helst redan innan en person utvecklar symtom, säger Oskar Hansson.
Enkelt blodprov förutspår sjukdom
Hos personer med Alzheimers sjukdom ser man höga nivåer av proteinet alymloid-beta. Redan 20 år innan symtom börjar detta protein bilda plack i hjärnan utanför nervcellerna. Lite senare i sjukdomsprocessen börjar ett annat protein, tau, klumpa ihop sig inne i nervcellerna. Dessa förändringar i hjärnan vill man komma åt och bromsa så tidigt det går.
– I ett första skede kommer specialistvården, såsom minnesspecialistmottagningar, få tillgång till blodprovet som enkelt och träffsäkert kan diagnostisera alzheimersjukdom. Dessa mottagningar är vana vid denna typ av diagnostik och att tolka svar, vilket därmed möjliggör för patienter att snabbare få symtomlindrande läkemedel.
I ett nästa skede är planen att blodprovet ska kunna användas i primärvården. En sådan studie pågår just nu. På 27 vårdcentraler i Skåne vill man ta reda på hur blodprovet skulle kunna användas mer brett. Oskar Hansson ser positivt på studien.
– Vi har svaren först inom något år, men hittills ser det mycket lovande ut.
Behandlingar i framtiden
Det är till en början patienter med tydliga alzheimersymtom som kommer att testas. Anledningen är enligt Oskar Hansson att det inte är till någon praktisk hjälp att screena personer utan symtom, eftersom det inte finns några läkemedel att behandla den gruppen med än. Idag behandlas enbart individer med symtom som alltså har haft sjukdomen i uppåt 20 år. Dessa läkemedel, som hittills är godkända i USA, Japan och Kina, tar bort placken i hjärnan och gör att sjukdomen fortskrider något långsammare.
– Det är ett första jätteviktigt steg, men vår förhoppning är att kunna identifiera och sätta in behandlingar innan en patient uppvisar några symtom, sådana studier är vi också delaktiga i. Att ta bort plack innan symtom skulle kunna revolutionera alzheimervården och minska bördan för samhället – inte minst bidrar forskningen till ökad livskvalitet hos de drabbade.