Curt Hagquist
Professor i folkhälsovetenskap
Föreståndare, Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa
Karlstads universitet
Foto: Jessica Segerberg
Coronapandemins samhällsekonomiska konsekvenser drabbar i hög grad unga människor. Utsikterna att få ett jobb minskar samtidigt som risken ökar för att ungdomarnas föräldrar ska bli arbetslösa. Under nästa år väntas den registrerade arbetslösheten bland unga i åldern 18-24 år stiga till 15 procent. I spåren av coronapandemin ökar också risken för ekonomisk stress och psykisk ohälsa bland unga.
Ekonomisk stress och psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa är väsentligt vanligare bland ungdomar med mindre ekonomiska resurser än bland dem med bättre sådana. Även oro för familjens ekonomi är starkt relaterad till ungdomars psykiska hälsa. Forskning visar också att sambandet mellan ekonomisk stress och psykisk ohälsa blir starkare när samhället blir mer ojämlikt.
Risk för ökad psykisk ohälsa
En studie om 1990-talets ekonomiska kris i Sverige visar att ökad ekonomisk stress sannolikt kan förklara den försämrade psykiska ohälsan bland ungdomar under 1990-talet. Coronapandemin kan på motsvarande sätt bidra till att den rådande negativa trenden för ungas psykiska hälsa förstärks.
