Coronapandemin har varit omvälvande för hela samhället och har självklart även haft stor inverkan på människors psykiska hälsa. Nu krävs krafttag från hela samhället för att hantera den psykiska ohälsa som uppstått till följd av de särskilda levnadsvillkor som rått under pandemin.
Individer som redan innan pandemin hade någon form av psykisk ohälsa har ofta fått det tuffare då många av våra dagliga rutiner har försvunnit och de fysiska mötesplatser som tidigare fanns har blivit digitala. Många som arbetat hemma under en längre tid och saknar det sociala sammanhanget på jobbet riskerar också att drabbas av psykisk ohälsa. Just jobbet och det sociala sammanhang en arbetsplats erbjuder är en viktig friskfaktor som många förlorat under pandemin.
Ytterligare en grupp som varit särskilt utsatta under pandemin är självklart de äldre, som i många fall varit helt isolerade. Kvinnor och barn som lever under utsatta hemförhållanden har i många fall upplevt en eskalerande våldsspiral i hemmet, säger Ing-Marie Wieselgren, psykiatriker och nationell psykiatrisamordnare som arbetar på Sveriges Kommuner & Regioner med utvecklingsfrågor inom psykiatriområdet, bland annat som projektledare för Uppdrag Psykisk Hälsa.
Ing-Marie Wieselgren
Psykiatriker & nationell psykiatrisamordnare, SKR.
Foto: Thomas Henriksson
Tillåt dig att sörja det du gått miste om under pandemin
Samlade insatser från såväl primärvård som civilsamhälle, föreningsliv och övriga delar av samhället kan hjälpa oss att tillsammans hantera psykisk ohälsa i alla åldersgrupper.
– Det är lätt att tänka att den psykiska ohälsan som uppkommit till följd av pandemin ska försvinna direkt så snart stora delar av befolkningen vaccinerats, men efter en pandemi kommer många reaktioner och känslor först i efterhand när vi verkligen får en chans att bearbeta det vi varit med om.
Jag tycker att man ska tillåta sig själv att sörja allt det man gått miste om under pandemin, från inställda födelsedagskalas till ensamma julhelger. Först därefter är samhället redo att gå vidare, säger Ing-Marie Wieselgren.
Föreningslivet fyller viktig funktion
När pandemin klingat av krävs förstärkta insatser från hela samhället för att hantera den psykiska ohälsan i samband med att individer gör en omstart. Många har hunnit reflektera över sin tillvaro och vad som verkligen är viktigt under pandemin, vilket gör att många människor förmodligen kommer att omvärdera sina liv och kanske även få nya prioriteringar.
Föreningslivet och andra sociala sammanhang utanför familjekretsen fyller en viktig funktion här.
– Föreningar kan exempelvis behöva ringa runt till sina medlemmar för att fråga hur de mår efter pandemin. Det kan även bidra till att fler återgår till de föreningsaktiviteter de deltog i innan pandemin, säger Ing-Marie Wieselgren.
