Stress ökar risken för en hjärtinfarkt. I svåra ekonomiska tider riskerar fler att drabbas av stressutlöst hjärtinfarkt. Det är dags att rikta fokus på detta hot mot folkhälsan.
En god hälsa styrs av många faktorer, arv- och miljö. I en god hjärthälsa samspelar individens förutsättningar med det samhället kan erbjuda från förebyggande till eftervård. Även närstående påverkas i en ofta oanad stor omfattning när någon får en allvarlig, långvarig eller kronisk sjukdom. Effekterna av och orsakerna bakom detta är något vi i Riksförbundet HjärtLung jobbar för att mildra och förändra, varje dag.
Ordförande, Riksförbundet HjärtLung
_________________
Varje år drabbas drygt 20 000 svenskar av hjärtinfarkt. Vanliga orsaker kan vara rökning, dåliga kost- och motionsvanor, högt blodtryck och till viss del ärftlighet, orsaker som på olika sätt tas upp i denna tidning. Utbildningsnivå och inkomst påverkar också risken att få en hjärt-kärlsjukdom.
Stress uppmärksammas mer
Utöver dessa i många fall välbeforskade faktorer bakom hjärtinfarkt, finns en riskfaktor som inte rönt lika stort forskningsintresse men som fått allt mer uppmärksamhet: psykosocial stress.
Stress innebär påfrestning och när påfrestningen känns svårhanterlig och okontrollerbar är den särskilt negativ för vår hälsa. Stress kan uppstå på arbetet men också i en spänd familjesituation eller orsakas av ensamhet.
Stress påverkar många processer i kroppen som kan bidra till hjärt- och kärlsjukdom, såsom högre hjärtfrekvens, högt blodtryck och förhöjd blodlevringsförmåga. Stress kan dessutom leda till sämre självkontroll och mer rökning, sämre kost, mer stillasittande. Stress kan utlösa eller trigga en hjärtinfarkt.
Svåra ekonomiska förhållanden gör vardagen mer påfrestande och när vi nu befinner oss i en lågkonjunktur med uppsägningar och kraftigt höjda levnadsomkostnader finns det risk för att fler drabbas av hjärtinfarkt och stroke. Sjukvården var dålig på att erbjuda interventioner för att hantera stress redan innan pandemin och nu ökar behoven. Det är en olycklig ekvation där de yngre hjärtinfarktpatienterna är en särskilt utsatt grupp.
För personer under 55 år som drabbas av hjärtinfarkt är riskfaktorer som högt blodtryck och höga blodfetter inte lika påtagliga som stress, rökning och fetma. Att drabbas av hjärtinfarkt i ung ålder innebär ytterligare påfrestning då det påverkar ens arbets- och familjeliv mer än om det sker vid högre ålder.
Vad krävs?
1. En satsning i primärvården som erbjuder interventioner för att hantera stress.
2. Stresshantering till människor som redan drabbats av hjärtinfarkt.
3. Mer forskning och kunskap kring vad som orsakar och förebygger stress och hur den kan behandlas.
Info: Fakta och forskning bakom artikeln av Erik Olsson, psykolog & docent.
