Många i Sverige har en god hälsa – och prioriterar den dessutom högt. Men för att förbättra folkhälsan och göra livet lite lättare att leva för fler så finns det mycket att jobba med, enligt socialminister Jakob Forssmed (KD). Inte minst finns en oroväckande utveckling vad gäller barn och ungas hälsa, där skärmar och stillasittande påverkar alltmer.
I Sverige har vi generellt sett en god folkhälsa. Men vi har stor ojämlikhet och stora problem bland unga när det kommer till både fysisk och psykisk ohälsa och det oroar mig, säger socialminister Jakob Forssmed (KD).
Han berättar att vissa sjukdomar letar sig allt längre ner i åldern. Ålderssjukdomar som inte tidigare har drabbat yngre personer. Han lyfter bland annat besvär som åldersdiabetes, det vill säga typ-2 diabetes, sämre muskelförmåga, övervikt och dålig kondition. Men det är inte bara fysiska sjukdomar, den psykiska ohälsan är ett minst lika stort problem bland unga.
Bland annat har hälsoproblemen med kost och fysisk aktivitet att göra. Många barn och unga sitter betydligt mer framför skärmar idag än tidigare, menar Jakob Forssmed.
– Ökad skärmtid riskerar att driva fram problem.
Han pekar på utredningar som visar att just skärmtid har en tendens att tränga undan sådant som är viktigt för den psykiska hälsan. Exempelvis träning och sociala sammanhang.
– Det blir mindre tid för relationer, för sömn, för rörelse med mera. Det är svårt att komma runt skärmens betydelse i dagens hälsoutmaningar.
Men det finns också socioekonomiska faktorer som orsakar sämre hälsa bland yngre. Barn som växer upp i utsatta områden har sämre förutsättningar när det kommer till exempelvis livslängd, livskvalitet och att förebygga sjukdomar. Jakob Forssmed menar att detta är en stor utmaning för den framtida folkhälsan.
– Vi har stora problem med en tydlig ojämlik hälsa beroende på en rad grundläggande livsfaktorer, och vi ser tyvärr ingenting som tyder på att den ojämlikheten minskar.
För att bemöta problematiken berättar Jakob Forssmed att det finns mycket att göra. Stärka elevhälsan, öka tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin och stärka föreningslivet i socioekonomiskt utsatta områden. Skapa förutsättningar för att fler barn ska få en meningsfull fritid.
– Regeringen gör en omfattande satsning på en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga. Vi kommer att lansera ett fritidskort som ska vara laddat med öronmärkta pengar för barn att använda i föreningslivet. Fritidskortet kommer att ge fler barn och unga möjligheten att i gemenskap med andra få tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och föreningsliv. Det här blir en viktig reform för att motverka fysisk och psykisk ohälsa och lägga grunden för en mer jämlik hälsa.
Som ett viktigt led i folkhälsoarbetet kommer regeringen också att satsa mer på uppsökande hembesöksprogram i områden som är mer utsatta. Att man kommer in tidigt i barnets liv och bistår med vägledning och kunskap för ett gott och hälsosamt liv gör skillnad för att främja en god hälsa och minska hälsoklyftorna i samhället på sikt.
När det kommer till den ökande psykiska ohälsan menar socialministern att alla måste dra sitt strå till stacken.
– Arbetet för bättre psykisk hälsa och mer välbefinnande måste bli en uppgift för hela samhället. Vi jobbar nu för att ta fram en nationell strategi för psykisk hälsa, där 26 myndigheter varit delaktiga i grundarbetet.
Regeringen satsar också på åtgärder för att komma åt det samhällsproblem som ofrivillig ensamhet utgör. Enligt Folkhälsomyndighetens nationella befolkningsundersökning besväras var fjärde person över 16 år av ensamhet. Och ofrivillig ensamhet, särskilt den som pågår under lång tid, riskerar att ge allvarliga hälsokonsekvenser.
– Nu gör vi ett antal satsningar där vi ser att nationella insatser kan påverka och förändra riktningen. Men även om ett strukturerat arbete mot ensamhet kan spela stor roll så behövs också vårt medmänskliga ansvar för varandra. Att vi blir bättre på att se och bekräfta varandra i vardagen, bättre på att bjuda in till sammanhang av gemenskap.
Regeringen har också beslutat om att det ska tas fram ett nationellt hälsoprogram för barn och unga, så att man följer deras hälsoutveckling till 20 års ålder. Målet är att skapa en mer sammanhållen barn- och ungdomshälsovård där det förebyggande och hälsofrämjande arbetet får större genomslag.
– Det här gör vi för att det behövs fler förebyggande och hälsofrämjande åtgärder riktade mot barn och unga. På samma sätt behöver uppföljningen av barns och ungas hälsa och utveckling bli bättre och ske mer systematiskt för att effektiva och likvärdiga insatser ska kunna erbjudas, säger Jakob Forssmed.
– Steg för steg stärker vi det långsiktiga folkhälsoarbetet med målsättningen att göra livet lite lättare att leva.
