Varje år insjuknar cirka 400 personer i den reumatiska sjukdomen SLE i Sverige. Nio av tio av de som insjuknar är kvinnor och ofta yngre kvinnor.
SLE är en förkortning av Systemisk Lupus Erythematosus. Ordet Lupus betyder varg och Erythematosus står för att hudutslag kan ingå bland symptomen. Att en sjukdom är Systemisk innebär att flera olika organ kan drabbas. SLE kan drabba många olika organ och därför ge många olika symtom som ofta kommer i skov, alltså perioder av försämring. Detta kan försvåra diagnostiseringen men det finns en gemensam kärna av karakteristiska symtom som en läkare ska kunna känna igen, och tillsammans med resultat från blodprover ska man kunna ställa korrekt diagnos. Som vid de flesta andra sjukdomstillstånd är det så att ju tidigare diagnosen ställs desto bättre blir prognosen.
Hur märker man själv då att man kan ha drabbats av SLE? Patienterna känner ofta av sjukdomskänsla med trötthet och feber, en del tappar aptiten och går ner i vikt. Ledvärk och olika hudsymtom, ofta i form av solutlösta utslag är vanligt och även håravfall och slemhinnesår. Ungefär hälften drabbas av inflammation i njurarna och hjärta och lungor kan också påverkas med inflammation. Numera dör man mycket sällan, i vår del av världen, av själva SLE-sjukdomen. Däremot kan sjukdomen leda till ett något kortare liv eftersom den ständigt pågående inflammationen påverkar blodkärlen. Den vanligaste dödsorsaken är därför hjärt-kärlsjukdom på grund av inflammation som om den pågår under lång tid skadar kärlen.
Professor och överläkare, Lunds universitet.
Även det centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen kan påverkas. Det yttrar sig ofta i hjärntrötthet och utgör ett stort problem för dem som drabbas. Andra allvarliga symtom som myelit (inflammation i ryggmärgen), epilepsi eller psykos kan förekomma men är ovanliga.
Kan man då påverka sjukdoms-förloppet och prognosen vid SLE? Det kan man absolut! Tack vare de senaste decenniernas framgångsrika forskning vet vi idag betydligt mer om bakomliggande orsaker vilket lett till både tidigare diagnos och mer effektiva behandlingar. Detta med att försämringsperioderna kommer och går (kallat skov) försöker vi minimera och vi vet att om man kan minska antalet skov förbättras både prognos och livskvalitet. Läkemedelsbehandlingen går ut på att dämpa inflammationen på olika sätt och vi väljer behandling efter vilken slags SLE man har. Har man till exempel symptom från mest hud och leder får man en slags behandling och har man njurpåverkan får man en annan slags behandling. Vi vet också att bland annat fysisk aktivitet har positiv effekt på trötthet så det finns också möjlighet att själv påverka sjukdomen.
