Skip to main content
Hem » nyheter » Parkinsonvården har förändrats – hälsoteknik och personcentrering ger nya möjligheter
Parkinson

Parkinsonvården har förändrats – hälsoteknik och personcentrering ger nya möjligheter

Kvinna med parkinson
Kvinna med parkinson

Sedan millennieskiftet har det skett något av en revolution inom Parkinsonvården. Numera finns det en hel arsenal med avancerade behandlingsformer, samtidigt som en stor del av vården har flyttat ut från sjukhuset. ”Idag utgår varje vårdmöte från den enskilda patientens behov”, berättar Carina Hellqvist, Parkinsonspecialiserad sjuksköterska vid Linköpings Universitetssjukhus.

Carina Hellqvist började arbeta som sjuksköterska för lite drygt 20 år sedan och valde tidigt att specialisera sig på personer som drabbats av Parkinsons sjukdom. Vid ungefär samma tid blev Parkinsonvården i Linköping mer teambaserad och Carina blev så småningom en del av parkinsonteamet och kom att arbeta med bland annat läkare, arbetsterapeut, sjukgymnast, kurator, dietist och logoped.

Carina Hellqvist
Parkinsonspecialiserad sjuksköterska vid Linköpings Universitetssjukhus

– Sjuksköterskan har en samordnande roll i teamet, berättar hon. Under årens lopp har vi också fått ta mer och mer ansvar för att följa patienter som får apparatassisterad behandling, såsom läkemedelspumpar. Vi har en egen patientmottagning där vi också träffar patienter med DBS, (djup hjärnstimulator) och ställer in behandlingen.

Eget ansvar

En viktig uppgift som parkinson-specialiserade sjuksköterskor har är att ge patienter och anhöriga den information och utbildning de behöver och bidra med strategier för att få vardagen att fungera.

– Det vårdande mötet är viktigt, säger Carina Hellqvist. Patienten behöver få känna sig lyssnad på och bygga förtroende. Det är viktigt att samtala om vad man som patient och närstående själv kan göra för att må så bra som möjligt. Det går inte att tro att läkemedel fixar allt.

Förr hände det att patienter lades in på sjukhus för observation, men det är det inte tal om idag. I stället har den digitala tekniken fått allt större betydelse. Carina Hellqvist menar att digitala vårdmöten fungerar bra även när syftet är att utvärdera patientens rörelseförmåga.

– Ofta går det alldeles utmärkt att se hur patienten rör sig i ett videosamtal. Digitala möten har många fördelar, inte minst för patienter som bor långt ifrån sjukhuset.

Andra behandlingsmetoder

När Carina började arbeta som Parkinsonsjuksköterska pratades det mycket om läkemedelspumpar och djup hjärnstimulering men det var få patienter som faktiskt fick prova den här typen av behandling. Så ser det inte ut idag.

–Nu får fler en behandling som faktiskt passar och gör nytta, säger Carina Hellqvist. Idag har många patienter sina symptom under kontroll och kan leva ett bra liv.

Och utvecklingen lär fortsätta.

– Vi kanske inte har någon bot i sikte men det forskas mycket och vården kommer garanterat inte att se likadan ut om tio år, säger Carina Hellqvist.

Om Parkinson

Parkinson är en neurodegenerativ sjukdom där förlust av nervceller och dopamin gör att flera system i hjärnan hamnar i obalans. Hjärnan blir som en ostämd orkester.

Symptomen är bland annat stelhet, skakningar, förändrad balans och minskat rörelseomfång.

I Sverige lever cirka 28 000 personer med sjukdomen. Medelåldern för insjuknande är 60 år men var tionde drabbas innan de fyllt fyrtio.

Next article