Det är ingen hemlighet att Sverige och grannarna i Norden kan skryta med ett gott innovationsklimat inom teknologi och vetenskap. De nordiska länderna håller ofta varandra sällskap högt upp i global statistik om allt från innovationskraft till folkhälsa och levnadsstandard.
När Nature Biotechnology World Review damp ned i brevlådor världen över i början av sommaren var det därför kanske ingen som höjde på ögonbrynen över att de nordiska länderna toppade rankningen över ledade nationer inom bioteknologisk forskning och utveckling.
Sverige kom in som tvåa, medan grannarna Danmark, Finland och Norge kvalade in på plats fem, nio och 13. Island i sin tur fick förstaplats i underkategorin länder utan börsnoterade bioteknik-bolag.
Hos oss på SwedenBIO, branschorganisationen för svensk life science, vet vi sedan länge att de nordiska länderna står sig väl globalt när det kommer till innovation och forskning.
Så starka som vi må vara som enskilda länder är Norden dock flerfalt mer slagkraftigt som en gemensam life science region. Tillsammans kan vi mäta oss med globala tungviktare inom branschen som hubbarna på till exempel USA:s öst- och västkuster.
Alexandra Hoegberg
Director of Communications, SwedenBIO
Foto: SwedenBIO
Detta är tydligt inte minst i sammanhang där globala aktörer samlas; I juni anordnade över 100 nordiska representanter en gemensam nordisk paviljong vid BIO International Convention i Kalifornien – världens största life science konferens. I slutet av september samlar i sin tur Nordens största life science konferens, Nordic Life Science Days, över 100 delegater från USA och flertalet dedikerade landspaviljonger.
Att Norden kittas ihop i tätare samarbeten inom forskning och utveckling är dock inte bara en fråga om internationell konkurrenskraft, här finns också stora fördelar för folkhälsan i regionen.
I början av året startade till exempel de nordiska regeringarna en pilotstudie för att undersöka samarbete kring innovation och produktion av vacciner. I Sverige fick Vinnova uppdraget att kartlägga resurserna för detta över Norden. När de i början av sommaren la fram resultaten var det tydligt att de nordiska länderna skulle dra fördel av att samordna framtagningen av vaccin.
Pilotstudiens resultat stannar dock inte vid vacciner. Här påvisas att vi kan vinna på att samordna resurser över Norden i frågor som rör kompetens, tillgångar och infrastruktur. Även inom finansiering, leveranskedjor, kompetensutveckling och kliniska prövningar finns potential för samarbete.
Sverige har mycket att stoltsera med när det kommer till forskning och innovation. Det har även grannländerna. Tillsammans kan vi höja potentialen flerfaldigt. Starkare samarbeten över de nordiska gränserna skapar definitivt en helhet som är avsevärt större än summan av delarna.
