Migrän är en av våra vanligaste folksjukdomar, en diagnos som ofta har stor inverkan på livskvaliteten för den drabbade. I januari 2023 introducerades de första nationella riktlinjerna för behandling av migrän. Riktlinjerna har bidragit till att öka uppmärksamheten kring migränpatienters vårdbehov och ska även bidra till en mer jämlik migränvård över landet. Samtidigt återstår mycket att göra innan samtliga migränpatienter i Sverige får samma förutsättningar.
Två viktiga syften med de nationella riktlinjerna är att förbättra omhändertagandet och göra migränvården mer jämlik över landet. Riktlinjerna förtydligar också vikten av tvärprofessionellt arbete med migränpatienter.
–Riktlinjerna har haft stor betydelse för migränvården. De har ökat intresset för hur migränvården fungerar i dagsläget och bör fungera framöver. Riktlinjerna utgör en bra plattform för att förbättra migränvården, säger Johan Loock, förbundsordförande i Huvudvärksförbundet, en organisation som arbetar för att förbättra livet för personer med migrän och annan svår huvudvärk, bland annat genom att öka kunskapen om migrän hos allmänheten och i sjukvården.
Förbundsordförande, Huvudvärksförbundet.
Foto: Anna Rut Fridholm
Stora regionala variationer
Enligt en färsk undersökning har 50 procent av svenskarna som tror sig lida av migrän ännu inte fått någon diagnos från sjukvården. Många har också fått vänta länge på diagnos. Samtidigt förekommer stora variationer i hur långt man har kommit med att implementera riktlinjerna i olika regioner.
–Hur bra vård man får beror bland annat på hur kunskapsläget ser ut på den vårdenhet man söker sig till. Det råder brist på neurologer i Sverige och de specialiserade neurologmottagningarna finns i huvudsak i landets södra delar, säger Johan Loock.
Han betonar vikten av tvärprofessionell samverkan i migränvården. Eftersom migrän är en sjukdom som ofta påverkar samtliga aspekter av livet kan många patienter kan behöva hjälp av dietist, arbetsterapeut, fysioterapeut, kurator eller sjuksköterska.
–De nationella riktlinjerna lyfter fram egenvård som en viktig pusselbit för migränpatienter. I det här sammanhanget fyller sjuksköterskor som kan utbilda patienter kring migrän, hjälpa dem att lära känna sin egen migrän och ge råd kring hur de själva kan förbättra sin livskvalitet en viktig roll, säger Johan Loock.
Erfarenhetsutbyte och stärkt kunskapsnivå
Stöd från och erfarenhetsutbyte med andra migrändrabbade kan också bidra till en ökad livskvalitet. Via Huvudvärksförbundets lokalavdelningar erbjuds träffar och socialt utbyte med andra som lever med migrän.
–Att förbättra migränvården är en viktig pusselbit som kan förbättra livet för alla de svenskar som har migrän. Vi ser också ett stort behov av att stärka kunskapsnivån om migrän i samhället i stort. Det kan bidra till att öka förståelsen för hur det är att leva med migrän, säger Johan Loock.
