Överlevnaden vid hjärt-kärlsjukdom har ökat rejält de senaste decennierna. I framtiden hoppas forskarna hitta riskindivider innan de blir sjuka och att personanpassade läkemedel utvecklas.
John Pernow är till vardags professor i kardiologi vid Karolinska institutet. 2021 tog han även rollen som ordförande i Hjärt-Lungfondens forskningsråd. Sedan han inledde sin läkargärning 1990 har stora framsteg gjorts inom behandling av hjärtinfarkt och instabil kranskärlssjukdom. Antalet hjärtinfarkter har de senaste tjugo åren nästan halverats samtidigt som överlevnaden efter en hjärtinfarkt har ökat kraftigt. Bättre diagnostik, effektivare behandlingar och bättre eftervård har tack vare framgångsrik forskning lett till den positiva utvecklingen.
– Tiden från den första vårdkontakten till ett öppnat kärl till hjärtat har blivit mycket kortare, konstaterar John Pernow.
Om en patient idag ringer och uppger bröstsmärtor skickas snabbt en ambulans och personalen tar EKG på plats. Resultatet skickas till sjukhuset där man snabbt förbereder för en ballongvidgning. Själva ingreppet görs på cirka 20 minuter.
– När jag började togs EKG på sjukhuset och ballongvidgning var förenat med ganska stora risker, som blodproppar. Det fanns inte heller stent, ett metallnät, som stärker blodkärlen.
Minskad risk för återinsjuknande men utmaningar kvarstår
Risken att återinsjukna efter en akut hjärt-kärlhändelse har också minskat markant sett över de senaste 15 åren tack vare bättre behandlingar och livsstilomställningar.
– Men vi vet inte riktigt hur vi ska stoppa processen och hjälpa den skadade hjärtmuskeln. Där behövs mer kunskap och forskning. I dag vet vi att höga blodfetter och dåliga levnadsvanor bidrar men inte så mycket kring varför eller vem som drabbas.
Stillasittande, övervikt och diabetes- som alla är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom – ökar i Sverige. Över hälften av de vuxna invånarna i Sverige är i dag överviktiga.
– Vi måste nå dem som ligger i riskzonen och behöver stöd. Att börja motionera, äta bättre och sluta röka är oerhört viktiga faktorer för att förhindra hjärt-kärlsjukdomar, säger John Pernow.
En annan utmaning är att hitta farliga plack i kranskärlen innan de brister och orsakar hjärtinfarkt. Forskarnas hypotes är att flera biologiska processer är aktiva månaderna före en hjärtinfarkt.
– Tänk om vi kunde identifiera dessa i ett enkelt blodprov eller få plack att gå tillbaka med hjälp av precisionsmedicin eller individanpassad medicinering. Men för att komma längre behövs mer forskning, avslutar John Pernow.
