Vi står i en tid där historien och framtiden krockar på ett oväntat sätt.
Sedan 70-talet har Sverige varit en pionjär inom hållbarhet, från kampen för renare luft till att skydda våra hotade skogar och sjöar. Men nu, när halten av CO2 i atmosfären stiger i rekordfart, måste vi ställa oss frågan: Vad kan vi lära från dåtidens beslutsamhet för att forma framtidens hållbara vård? Vi vet att sjukvården globalt står för cirka 4-5% av världens totala CO2-utsläpp, vilket är jämförbart med utsläppen från flygindustrin.
Nya teknologier och innovationer kan idag hjälpa oss att minska sjukvårdens klimatavtryck. Genom att analysera materialanvändning och logistikflöden kan vi hitta hållbara alternativ till engångsartiklar och optimera transport och avfallshantering för lägre utsläpp.
Vi måste främja kreativitet och tvärsektoriella samarbeten. Till exempel, varför inte använda Sveriges världsledande rymdteknologi för att minska vårdens klimatavtryck? Med samma precision som vi övervakar jorden från rymden kan vi skapa en mer hållbar sjukvård.
Men för att detta ska ske krävs att våra sjukhus tar täten och investerar i hållbarhetskompetens ex. insiktsfulla ledare och kreativa medarbetare som både vågar driva utvecklingen och får med sig hela organisationen på resan.
Tänk på modernismens konstnärer från 1900-talet, de som skildrade en värld i förändring och naturens utsatthet. Hur skulle en Picasso eller en Munch ha tolkat vår tids klimatutmaning? Kanske med ett skarpare och nytänkande öga för de många nyanser som göms i hållbarhetens landskap. Sjukvården kan bli en sådan bild, en ledstjärna där vi både räddar liv och bygger en hållbar framtid.
Vi måste våga skapa en vård där hållbarhet genomsyrar allt från upphandling till operationssal. Genom att tillämpa cirkulära principer och stödja en grön ekonomi kan sjukvården bidra inte bara till klimatet utan också till nya arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt.
Att prioritera hållbara lösningar är ett första steg och en chans för offentlig sektor att leda genom exempel och visa vägen för hela samhället. Med stöd från EU:s gröna agenda kan vi öppna upp för internationella samarbeten och hämta kunskap från länder som har gjort stora framsteg inom hållbar vård. Tänk om vi kunde kombinera Sveriges innovationer med lösningar från hela världen, för ett mer kreativt kunskapsflöde.
Vi kan inte vänta längre. Precis som på 70-talet krävs nu en nationell kraftsamling. Frågan är inte om vi kan skapa en hållbar vård, utan om vi vågar. Historien har visat att förändring är möjlig när vi agerar tillsammans. Nu är det upp till oss att skapa en hållbar sjukvård som håller för både dagens och framtidens generationer.