Atopiskt eksem som inte är under kontroll kan leda till en försämrad livskvalitet. Intensiv klåda, rodnad och torr hud som spricker är några av symtomen. Men med ökad kunskap och behandling kan du öka din livskvalitet.
Atopiskt eksem är en kronisk inflammatorisk hudsjukdom. Det kan uppträda i en mild eller måttlig fas med symtom som rodnad, torr och kliande hud till ett svårt eksem med intensiv klåda, plågsamma utslag med skorpbildning, sprucken hud och vätskande sår. Eksemet kan variera i svårighetsgrad under olika perioder i livet.
För de drabbade innebär det många gånger en sänkt livskvalitet genom intensiv klåda som kan leda till sömnbrist och även depression och självmordstankar. För de med svåra eksem kan sjukdomen påverka det sociala livet samt leda till begränsningar i val av yrke och fritidsaktiviteter.
Man ska inte behöva lida i onödan när det finns behandlingar som kan hålla eksemet under kontroll.
Maria Bradley
– Det finns en uppfattning att eksem ”inte är så farligt”. Många förstår inte hur stort lidandet kan vara. När eksemet blossar och kliar kan man förlora flera timmars sömn. Patienter har även en ökad risk att utveckla samsjuklighet såsom allergier och astma, men även depression och suicidtankar. Forskning visar att patienter med atopiskt eksem graderar sin livskvalitet som lägre än personer med till exempel diabetes och psoriasis, berättar Maria Bradley, professor i dermatologi och venereologi vid Karolinska Institutet.
Ökad kunskap som en lösning
Idag finns det många fler olika behandlingsalternativ för personer med atopiskt eksem. Något som har visat sig vara väldigt effektivt är eksemskola/strukturerad patientutbildning.
– En fungerande egenvård är en framgångsfaktor och med en strukturerad patientutbildning ökar möjligheten att ta hand om sitt eksem mellan vårdbesöken. Syftet med utbildningen är bland annat att öka kunskapen om sitt eksem och lära sig vilka triggerfaktorer man har, att ”ta kontroll” över sjukdomen, veta hur och när man ska behandla och med vad
Individuell behandlingsplan
Tyvärr finns det patienter med atopiskt eksem som inte ens söker vård då de inte tror att hjälp finns att få.
– Man ska inte behöva lida i onödan när det finns behandlingar som kan hålla eksemet under kontroll. Ge inte upp, kräv att få en individuell behandlingsplan av vården. Var tydlig med vad dina mål är, fråga vad du själv kan göra och vad det finns för nya behandlingsalternativ.
Det finns en så kallad behandlingstrappa för personer med atopiskt eksem. Det första steget är egenvård, lokalbehandlingar, eksemskolor samt undvika triggerfaktorer. Men när inte det räcker till behöver man diskutera med sin läkare om att gå upp ett steg. Nästa steg kan vara medicinska bad, ljusbehandling och i svårare fall systemiska läkemedel.
– Då krämer inte alltid räcker till är det viktigt att föra en dialog med sin läkare vad nästa steg i behandlingen kan vara. Följ upp med din behandlingsplan och ge inte upp.
En viktig framgångsfaktor i behandlingen är kontinuitet.
– Det finns en trygghet i att man kan träffa vårdpersonal som känner till ens sjukdomsförlopp och har sett hur eksemet har sett ut tidigare. Det behöver inte alltid vara hudläkaren, det kan också vara en eksemsjuksköterska eller vårdcentralsläkare.