Den 13 mars är det Världsnjurdagen, en dag som sätter ljuset på våra njurars livsviktiga funktion och på de många människor som väntar på en ny njure. Det är en dag för eftertanke, men också för handling.
Ett liv i väntan
Njurarna gör mer än att rena blodet från restprodukter. De reglerar även kroppens vätske- och saltbalans samt blodtryck. När njurarna sviktar kan det få allvarliga konsekvenser. För många blir dialys en livsnödvändig behandling, men den är både krävande och begränsande.
Njurtransplantation är en möjlig behandling vid allvarlig njursvikt. Just nu väntar omkring 600 personer på en ny njure. Behovet är mycket större än tillgången, och bakom varje siffra finns en människa; någon som hoppas, väntar och som för varje dag riskerar att bli för sjuk för att kunna genomgå en transplantation.
En njure kan höja livskvaliteten
Till skillnad från andra organ kan njurar doneras från både avlidna och levande.
En frisk människa kan leva ett fullt normalt liv med bara en njure och risken att själv drabbas av njursvikt är mycket låg. I Sverige finns möjligheten att donera till en partner, nära vän eller som anonym. Ett nordiskt njurbytesprogram finns och används när exempelvis en släktings njure inte ”matchar” mottagaren.
Att donera en njure som levande donator är en av de mest osjälviska handlingar man kan göra.
Med Dr, enhetschef Nationellt Donationscentrum, Socialstyrelsen
Det är också ett livsavgörande beslut och för den som tar emot njuren kan det betyda skillnaden mellan ett mycket begränsat liv och ett liv i frihet.
En gåva som räddar liv även efter döden
Trots att många säger sig vara positiva till organdonation har bara ca två miljoner svenskar registrerat sin vilja i Socialstyrelsens Donationsregister. Det betyder att närstående ställs inför en svår fråga, att tolka donationsviljan, i en redan traumatisk situation, när ens närståendes liv inte längre kan räddas.
Sannolikheten att vi själva någon gång i livet behöver ett organ är större än att bli organdonator. Detta beror på att vissa kriterier behöver uppfyllas för att kunna donera; man behöver avlida under pågående respiratorbehandling, organen måste vara medicinskt lämpliga och samtycke måste finnas. Det är därför så viktigt att vi gör vår vilja till donation känd.
Din vilja kan göra skillnad
Världsnjurdagen är en påminnelse om att vi alla kan bidra. Att ta ställning i Donationsregistret är enkelt, och kan betyda allt för den som väntar. Om vi är fler som registrerar vår vilja skulle fler liv kunna räddas och fler människor få en ny chans till ett friskare liv.
Så, kan du tänka dig att rädda eller förbättra livet för andra människor? Om svaret är ja låt det inte stanna vid en tanke. Registrera din donationsvilja redan idag. Det kan vara den viktigaste gåvan du någonsin ger.
OM DONATIONSREGISTRET
Donationsregistret är ett viljeyttringsregister där man registrerar ja eller nej till att donera sina organ och vävnader efter sin död. Ett ställningstagande i registret underlättar närstående som då själva slipper tolka viljan.
Som ett första steg i donations-utredningen söker vårdpersonal med behörighet alltid i registret efter ett ställningstagande när frågan om donation är aktuell. Om fler anmäler sig till Donations-registret kan fler få livräddande behandling eller ges möjlighet till en ökad livskvalitet eftersom organ- respektive vävnadstransplantation förutsätter donation.
Idag har knappt 2 miljoner personer i Sverige anmält sitt ställningstagande till donation av organ och vävnader i Socialstyrelsens donationsregister.
Det finns flera sätt att göra sin vilja till donation känd.
Anmäl till Donationsregistret på Socialstyrelsens webbplats: https://www.socialstyrelsen.se/donationsregistret eller Logga in på 1177.se, gå till Övriga tjänster, där finns inloggning till Donationsregistret. Berätta även för dina närstående så att de vet din inställning till organ- och vävnadsdonation.
