Neurologiska diagnoser och symtom är förenade med stora samhällskostnader och har oftast en livslång påverkan på det dagliga livet. Årligen får tiotusentals personer besked om att de har en neurologisk diagnos, alltså en skada eller sjukdom i hjärnan och nervsystemet. Alla känner vi någon som har drabbats. Neurologiska diagnoser angår oss alla.
Rehabilitering är ofta den enda behandlingsformen som finns
Framgångsrik forskning har bidragit till att allt fler neurologiska diagnoser kan behandlas medicinskt. Det är oerhört glädjande. Men faktum kvarstår – för många är rehabilitering den enda behandlingsform som finns. Tillgången till en individuell, livslång och teambaserad rehabilitering är för många avgörande för att kunna bibehålla och få tillbaka viktiga förmågor. Och därmed ökad självständighet och livskvalitet.
Gigantisk rehabiliteringsskuld
Rehabilitering handlar om att återskapa och bibehålla förmågor. Det kan handla om såväl fysiska som beteendeinriktade, kognitiva och psykologiska färdigheter. Genom rehabilitering kan individer träna upp och bevara funktioner och därigenom få en fungerande vardag, trots bestående symtom. Dessvärre är det långt ifrån alla som får dessa möjligheter.
Förbundet Neuros erfarenhet är att tillgången till terapeutledd rehabilitering minskar alltmer och allt fler hänvisas till egenträning på eget ansvar. Covid 19-pandemin har dessutom bidragit till att läget har blivit ännu sämre.
Lise Lidbäck, Förbundsordförande Neuroförbundet
I en medlemsundersökning som förbundet Neuro genomfört svarar 80 procent av dem som haft rehabilitering, eller egen träning inplanerad under det senaste året, att de tvingats avstå den som en följd pandemin. Rehabiliteringsskulden har blivit gigantisk och växer för var dag. Det gör också hälsoförlusterna i och med den uteblivna rehabiliteringen. Framöver kommer det att visa sig i form av sämre hälsa på en mängd områden.
För att säkerställa att personer med neurologiska funktionsnedsättningar har rätt förutsättningar, måste våra regioner och kommuner satsa på såväl terapeutledd rehabilitering, som anpassade möjligheter till upprätthållande träning.
Satsa mer på hälsa – mindre på sjukdom!
För varje krona som satsas på hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser får samhället mångfalt tillbaka i form av invånare med bättre hälsa som i högre grad klarar sig själva. Därigenom belastar de sjukvården mindre. De behöver i lägre utsträckning stödinsatser som assistans och hemhjälp. Personer i arbetsför ålder kan lättare bevara och återfå arbetsförmåga. De betalar därmed mer i skatt, som samhället så väl behöver. Det är en win-win för alla!
Vill våra folkvalda göra en insats där investeringarna ger rejält med långsiktig avkastning så är det nu hög tid att satsa mer på hälsa och mindre på sjukdom!
