Miia Kivipelto har varit intresserad av hjärnan och av människors beteende så länge hon kan minnas. Hon har fått många utmärkelser och är idag hon en av världens mest framstående forskare inom demenssjukdomar.
Miia Kivipelto har varit fascinerad av hjärnan ända sedan barndomen. Ingen i hennes släkt har medicinsk bakgrund, men när hon var ung drabbades hennes farmor av demens.
–Det färgade mig, eftersom jag såg det på så nära håll. Sedan dess har det känts naturligt för mig att jobba med hjärnhälsa. Hjärnan är den mest komplexa struktur vi känner till och är central för lärande, tankar, känslor och beteende.
Ett arbete som engagerar
Miia Kivipelto flyttade från Finland till Stockholm 2002. Idag är hon 48 år och bor i Danderyd med sin man och två barn. År 2011 utnämndes hon till professor vid Karolinska Institutet där hon idag är läkare, geriatriker och forskare och forskningschef på Tema Åldrande på Karolinska universitetssjukhuset.
–Mitt arbete tar väldigt mycket av min tid, men det är viktigt att hitta en balans mellan stimulans, arbete och vila. På fritiden umgås jag gärna med familj och vänner och tycker om att spela tennis och vara ute i naturen med familjen.
En förändrad livsstil kan fördröja minnesproblem och demens
En avgörande faktor för Miias framtida forskning var att hennes avhandling om hjärt-kärlrelaterade riskfaktorer vid Alzheimers sjukdom fick mycket uppmärksamhet. När hon började jobba som läkare var det enbart fokus på att alzheimers och demens hade med hög ålder och genetik att göra, menar hon.
–Ju mer vi har forskat så har vi dock hittat orsaker som högt blodtryck, kolesterol, diabetes, låg fysisk aktivitet och stress och att man därigenom kan göra mycket själv för att påverka.
Ålder är såklart fortfarande den viktigaste riskfaktorn, men om du bland annat får hjälp att ändra livsstil så kan det vara möjligt att minska risken eller fördröja minnesproblem.
Miia Kivipelto
– Vi har hittat ett starkt samband mellan olika livsstilsfaktorer, kroppens välbefinnande och hjärnan, vilket har gett helt nya möjligheter för det förebyggande arbetet.
Ett globalt team
Idag leder Miia ett team på 100 forskare över hela världen. Under det senaste pandemiåret har Miia och hennes team bland annat kommit fram till att isolering och ensamhet har en negativ effekt på hjärnhälsan.
–Eftersom vi inte har kunnat träffas på samma sätt så har många, framför allt äldre, blivit ensamma. Våra studier har visat att den fysiska aktiviteten hos äldre har minskat och därför är det viktigt att satsa ännu mer på hjärnhälsa. Ur en positiv synvinkel har pandemin inneburit att vi använder mycket mer digitala verktyg. Forskning kan plötsligt spridas genom digitala konferenser och föreläsningar.
Involvera patienten
Det är viktigt att involvera personer med kognitiva sjukdomar i forskningen och i utvecklingen av det kliniska arbetet, menar Miia.
–Detta är speciellt viktigt idag när vi kan ställa en diagnos tidigt. Att skapa en individuell vårdplan för varje patient är också något vi borde jobba mer för.
Att vara närstående till en person med demenssjukdom är en utmaning och en grupp som inte får glömmas bort, menar Miia.
–Du kan göra vad du kan för att påverka fysisk aktivitet, mat och det sociala, men diskutera gärna med andra och få stöd så att du inte blir ensam i din situation.
Prestigefyllda pris
I december förra året fick Miia och hennes forskarteam det prestigefyllda nyzeeländska Ryman-priset. Det räknas som världens största pris för personer som arbetar med äldre människors hälsa.
–Det är ett stort erkännande av vårt arbete och som att få Nobelpriset i geriatrik. Både jag och gruppen har fått en väldig boost. Kanske framför allt över att få priset nu under pandemin. Vi har känt oss lite begränsade eftersom vi inte har kunnat ha de fysiska möten som vår forskning kräver. Den 28 oktober 2021 tilldelades Miia även Goodes Prize for Excellence in Alzheimer’s Drug Discovery. Detta via en ceremoni online från Alzheimers Drug Discovery Foundation i New York.
–Det är en stor ära att få ta emot Goodes Prize och det ger oss mycket energi att fortsätta vårt arbete.