20 procent av Svenska befolkningen lider av diafragmabråck, dvs. sura uppstötningar och halsbränna som beror på magåkomma.
Sura uppstötningar, halsbränna, rethosta och klumpkänsla i halsen är vanliga symtom på diafragmabråck (även kallat mellangärdesbråck, magmunsbråck), på latin Hiatus hernia.
Många lider även av stoppkänsla i bröstet, svårigheter att svälja fasta konsistenser t.ex. torrt kött och ris. Detta beror på att hålet i diafragman, som matstrupen passerar genom, är vidgat på grund av en delvis eller allmänt försvagad diafragma.
Allvarliga konsekvenser av diafragmabråck
Diafragmabråck drabbar ca 20 procent av befolkningen, oavsett ålder – och mörkertalet är stort enligt ledande forskare.
Dilemmat är större än mörkertalet
Men dilemmat är större än mörkertalet. För många leder problem med att sätta i halsen, sura uppstötningar eller rent av kräkningar till att de helt undviker sociala sammanhang. I värsta fall klarar de inte av att arbeta och löper därmed en ökad risk för depression och isolering.
Håll koll på riskerna
Nya studier uppmärksammar nu att det är viktigt att behandla reflux/sura uppstötningar då det kan öka risken för cancer i matstrupen. Samtidigt finns även forskning som visar fara av en långvarig behandling med syradämpande mediciner som kan ge biverkningar och påverkan på mage och tarm.
Vid lindriga besvär är rådet att anpassa kosten, t.ex. undvika fet och stark mat, kaffe, alkohol och att inte äta stora portioner. Ställa sängen i högläge vid huvudänden och att undvika att äta och dricka nära inpå sänggåendet.
Känner du igen dig? Kräv diagnos
Många gånger kan ett diafragmabråck vara svårt att upptäcka vid traditionella undersökningar så som gastroskopi, men det behöver inte betyda att det inte finns där.
Det råder stor okunskap såväl hos allmänheten som inom sjukvården, vilket gör att alldeles för många möts av skepticism och fördomar. Åtskilliga får höra att problemet sitter i huvudet.
Viktigt att lyssna till personens symptombild för att kunna ställa diagnosen
Senaste forskningen visar att det är viktigt att lyssna till personens symptombild för att kunna ställa diagnosen diafragmabråck. Undersökningarna visar ofta på helt normal funktion i magsäcken trots att personen lider av besvärande och tydliga symptom på ett diafragmabråck.
Avgörande att få rätt hjälp
Att undersökningen inte visar på något avvikande beror då på att magsäcken under undersökningen inte nödvändigtvis ligger i det övre läget utan måste i sådana fall ”provoceras” fram.
Störst möjlighet att upptäcka bråcket är genom en sväljröntgen. Där får patienten ligga ner i framstupa sidoläge med tryckmanschett på magen samtidigt som hen får svälja kontrastvätska. Men även med denna undersökning kan ett diafragmabråck missas.
Ta dina symptom på allvar
Symptomen på diafragmabråck kan variera stort mellan olika personer. Vissa kan ha flera symptom och medan andra bara får lindriga besvär. För vissa kan symptomen komma och gå. Ofta förvärras symptomen över tid och ålder, därför är det extra viktigt att söka hjälp i tid.
