Förmaksflimmer är den vanligaste typen av hjärtarytmi och kan leda till både hjärtsvikt och blodproppar om det inte behandlas. När inte behandling med läkemedel hjälper kan ablation vara ett alternativ.
I Sverige har ca 300 000 personer förmaksflimmer*, varav ca en tredjedel inte vet om det. Vanliga symptom är trötthet, hjärtklappning och yrsel. Då pulsen är snabb och oregelbunden mår man allmänt sämre och orkar sällan röra sig i samma utsträckning som man brukar.
”Risken blir 5 gånger så hög att drabbas av stroke”
– Vid obehandlat förmaksflimmer är risken 5 gånger så hög att drabbas av stroke, så att komma till rätta med förmaksflimmer är mycket viktigt. Läkemedel används som första behandlingsalternativ, men om inte det hjälper är ablationsbehandling nästa steg, berättar Anders Englund, docent vid Arytmicenter i Stockholm.
Ablation betyder ”ta bort”
Ablation betyder ”ta bort” och i det här sammanhanget är det en operation som tar bort, eller hägnar in, de utlösande orsakerna till förmaksflimmer. Flimret startar ofta i lungvenerna i vänstra förmaket där instabila celler skickar ut signaler som skapar oreda och ger extraslag. Vid ablationsbehandlingen går man in med en tunn kateter i hjärtat från ljumsken via en ven och ”bygger staket” runt de instabila cellerna och stänger inne signalerna så att hjärtat kan återgå till sin normala rytm.
”Ablation är en mycket verkningsfull åtgärd”
– Ablation är en mycket verkningsfull åtgärd, men dessvärre erbjuds inte alla som skulle behöva det den möjligheten, det varierar mycket från landsting till landsting. Skälen till det är bland annat att kunskapsnivån om ablation är för låg på många håll och man har inte heller byggt ut den nödvändiga logistiken för att kunna vägleda patienterna.
Ablation skall erbjudas den som har besvärande symptom av sitt flimmer som exempelvis hjärtklappning, andfåddhet och orkeslöshet och som prövat minst en potent medicin mot hjärtarytmi utan resultat eller med svåra biverkningar.
En lägre andel behövde vård
Hittills har ablation i första hand erbjudits de som har ett tidigt stadium av förmaksflimmer, som inte utvecklat exempelvis hjärtsvikt. Men i en nyligen presenterad studie, CASTLE-AF**, har man utfört ablation på en grupp patienter med hjärtsvikt och jämfört med en grupp som istället fick läkemedel.
– Det visade sig att i gruppen som fått ablationsbehandling hade hälften så många avlidit efter tre år jämfört med gruppen som fått läkemedel och andelen patienter som behövde sjukhusvård för sin hjärtsvikt var betydligt lägre, berättar Anders Englund.
Tack vare ökande volymer och den tekniska utvecklingen har lyckandefrekvensen för flimmerablation ökat samtidigt som komplikationsfrekvensen sjunkit stadigt. Ablation är en utmärkt behandling för flera patientgrupper och borde erbjudas jämlikt över hela landet.
* Socialstyrelsens nationella riktlinjer hjärtsjukvård
** Catheter Ablation for Atrial Fibrillation with Heart Failure, Marrouche NF, et al. Engl J Med. 2018