Antibiotika som fungerar är en förutsättning för vår avancerade sjukvård idag. Folkhälsomyndigheten är en av flera myndigheter i Sverige som arbetar för att skydda och säkra effektiva antibiotika inför framtiden.
All användning av antibiotika driver utvecklingen av resistenta bakterier. Därför är det viktigt att använda antibiotika så klokt som möjligt.
–Det har inte kommit några nya alternativ på mycket länge och dessutom är lönsamheten just nu för liten för att läkemedelsindustrin ska göra stora satsningar på att utveckla nya antibiotika. Därför behöver vi se till att den antibiotika vi har används på rätt sätt och bara när det behövs. Vi vill också bidra till att försöka säkerställa tillgången till vissa särskilt viktiga antibiotika, säger Malin Grape som är enhetschef på Folkhälsomyndigheten.
Myndigheten jobbar bland annat med ett utvärdera ersättningsmodeller för att främja tillgång till antibiotika som redan finns. Dessutom har Folkhälsomyndigheten drivit eller stöttat kliniska studier för att hitta sätt att optimera användningen av befintliga antibiotika.
Kontroll på utvecklingen
Ett centralt uppdrag för Folkhälsomyndigheten är att hålla en löpande övervakning av både utvecklingen av resistens, vårdrelaterade infektioner och antibiotikaförsäljningen i Sverige.
–Vi kan se om det sticker iväg någonstans. Helt enkelt göra verksamheterna i vården uppmärksamma på hur läget ser ut och vad som eventuellt behöver åtgärdas, säger Malin Grape.
Vården måste jobba förebyggande
Kunskapsstöd, att stödja vården i valet av rätt antibiotika och följsamhet till hygienrutiner är något som Folkhälsomyndigheten också bidrar med.
–Det innebär till exempel att vi tillsammans med Läkemedelsverket och Strama hjälper läkare på vårdcentraler med rekommendationer om antibiotika behövs och i så fall vilken sorts antibiotika som är bäst vid olika infektioner. Vi tar också fram verktyg och stöd för det förebyggande arbetet. Vård och omsorg är miljöer där det finns många patienter som är känsliga för infektioner. Därför krävs ett noggrant arbete inom vården med att följa hygienriktlinjer och andra förebyggande åtgärder mot smittspridning och vårdrelaterade infektioner.
Samarbete mellan 26 myndigheter och organisationer
Resistens kan spridas mellan människor, djur och i miljön. Myndigheten leder därför tillsammans med Jordbruksverket ett regelbundet samarbete mellan 26 myndigheter och organisationer för ett samordnat nationellt arbete och för en ökad medvetenhet om antibiotikaresistens i hela samhället. Det är ett systematiskt arbete som är baserat i Regeringens strategi mot antibiotikaresistens.
Om vi inte bromsar utvecklingen kan vanliga sjukdomar, som lunginflammation, bli omöjliga att bota.
Malin Grape
– Modern avancerad sjukvård kan inte drivas utan tillgång till fungerande antibiotika. Det går inte att stoppa spridningen av resistenta bakterier helt men den går att bromsa. För att lyckas behöver vi alla arbeta tillsammans och på ett strukturerat sätt, säger Malin Grape.
I slutet av året kommer Folkhälsomyndighetens och de nationella myndigheternas uppdaterade nationella handlingsplan som de jobbar utifrån. Samtliga 26 myndigheter och organisationer inom sjukvården, djur- och livsmedelssektorn, forskningen och den yttre miljön står också tillsammans bakom informationsinsatsen Skydda antibiotikan som lyfter fram hur vi alla kan bidra till att hejda antibiotikaresistensen genom vårt agerande i vardagen.
Större medvetenhet efter pandemin
Resistenta bakterier bryr sig inte om nationsgränser. Folkhälsomyndigheten deltar därför också i internationella samarbeten.
–Det senaste året har verkligen visat att vi lever i en global värld. Pandemin gjorde att medvetenheten om denna typ av hälsohot blev betydligt större. Förhoppningsvis kan det bidra till att världens länder tar viktiga och nödvändiga steg för att kraftsamla mot antibiotikaresistens och i det arbetet har Sverige en viktig roll som ett föregångsland.
