Utmaningarna i vården snuttifieras till att handla om enstaka kliniker, yrkeskategorier eller i bästa fall jämförande mellan regioner. Kostnaderna eskalerar, personalförsörjningen på nationell nivå blir ohållbar och miljökonsekvenserna ökar med ökad vårdkonsumtion. Sverige måste lyfta frågan om hållbar vård i framtiden med en tydlig målbild.
Senior Project Manager för Life Science & Health vid Nederländernas ambassad i Stockholm
Foto: Bengt van Loosdrecht
Det är inte som det brukar vara. Vi blir äldre, lever längre friska och har höga krav när vi blir sjuka. Kostnaderna skjuter i höjden och vi hör ständigt om utarbetad personal inom sjukvården. Det mesta som förmedlas genom media är enstaka händelser och kliniker som utsatts för olika typer av stress. Utöver den operationella påfrestningen ser vi att sjukvården har en enorm klimatpåverkan med många engångsprodukter, långa transporter och hög energikonsumtion. Sammantaget märker vi en bortre ände på sjukvården som den ser ut idag.
I Nederländerna har man däremot lyft det som en samhällsfråga och talar i många sammanhang om att de står inför en ohållbar situation. År 2040 kommer kostnaden för sjukvården nå en fjärdedel av BNP och en fjärdedel av arbetskraften förväntas vara anställda inom sjukvården. Något måsta göras. Men det är inte bara att problemen identifierats, de har tydliggjorts med konkreta siffror. Gemene man kan förstå utmaningarna och det sprudlar av aktivitet för att förändra vården.
I Sverige har debatten fragmentiserats och har fokuserat på nedläggningar av förlossningsavdelningar och utarbetade akutsjuksköteskor etc. Patienters olika förutsättningar till vård mellan regioner och olika användning av inhyrd personal ger en falsk känsla av att man lyft frågan lite högre. Vi skulle vinna mycket på en diskussion om hur vården ska se ut på sikt, vad vi kan förvänta oss av den och samtidigt ha enkla kommunicerbara mål.
Det finns offentliga utlysningar som täcker mycket inom hållbar sjukvård med allting från social hållbarhet till koldioxidutsläpp på sjuktransporter. Med nya terapier som botar istället för att behandla patienter, AI som ställer snabba och träffsäkra diagnoser och distanssjukvård som minskar transporter kan vi ha delar av lösningen. Det behövs nya ekonomiska modeller som tar hänsyn till samhällskostnader, inte uppdelade på individ, arbetsgivare, kommun och region samt tar upp dyra behandlingar som kan spara kostnader för vården i framtiden.
Frågan om hållbarhet inom vården är stor och komplex. Det är svårt att ta till sig vilka enstaka frågor som är viktigast och ska prioriteras när inlägg kommer från många olika håll och konkurrerar med varandra. Att ha en enkel bild om vart vi är på väg om inget görs, kan göra det lättare att håll en tydlig riktning och få ökat intresse brett för frågan om hållbar sjukvård.
