Hos de som lider av neurologiska diagnoser finns en ökad risk att drabbas av folksjukdomar. Att ha en neurologisk diagnos behöver i sig inte innebära en försämrad hälsa. Men det kan finnas hälsorisker som hör ihop med livssituationen till exempel stillasittande i rullstol och brist på träning och rehabilitering. Det är hög tid att förebygga ytterligare sjukdom om Neuroförbundet får sätta agendan.
Regelbunden träning, rehabilitering och livsstilsråd har en positiv effekt för personer med neurologisk funktionsnedsättning och borde därför vara en del av vårdplanen. På så sätt kan samhället på ett kostnadseffektivt sätt möta framtidens utmaningar med en åldrande befolkning. Det gör även att personerna kan förbli självständiga längre, vilket skjuter upp vårdbehovet, säger Lise Lidbäck, förbundsordförande Neuroförbundet.
Lise Lidbäck
Förbundsordförande, Neuroförbundet
Foto: Neuroförbundet
Roligare att förebygga än att behandla sjukdom
Forskningen inom neurologiska diagnoser har gått framåt det senaste decenniet. I Sverige går 2 öre per krona till forskning, en siffra som bör ligga på 4 öre. Det finns också en brist på neurologer i Sverige med endast 45 neurologer per 1 miljon invånare. För att möta behoven som bland annat finns hos MS och ALS patienter borde det finnas 68 neurologer per 1 miljon. Den alarmerande sanningen är att neurologiska sjukdomar kostar samhället lika mycket som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer tillsammans. Befolkningen blir också allt äldre och fler har kroniska sjukdomar. Personer med svåra neurologiska diagnoser lever längre och fler framgångsrika behandlingar kommer, om än i långsam takt. Hälsan för neurologpatienter bör ses som en värdefull resurs som regionerna och kommunerna borde satsa på. Här ser Neuroförbundet en enorm förbättringspotential. De önskar mer av samhället i form av rehab- och habilitering för att upprätthålla och skjuta upp försämring hos patientgruppen.
– Stödåtgärder för till exempel personer i arbetsför ålder eller efter sjukskrivning kan bidra upprättad arbetsförmåga och i slutändan ge mer pengar tillbaka till staten. Det är ett oskattbart kapital och slöseri att inte satsa på rehab- och habilitering för att stoppa folksjukdomar på ett tidigt stadium.
