Varför får man typ 1-diabetes?
Annelie Carlsson
Överläkare, Barnkliniken, Skånes Universitetssjukhus & Lektor, Lunds Universitet
Typ 1-diabetes, som beror på att betacellerna i bukspottskörteln slutar att göra insulin, är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn i Sverige, men vi kan inte ännu förhindra att barn, eller vuxna för den delen, insjuknar i sjukdomen.
Tyvärr vet vi inte tillräckligt om varför vissa personer utvecklar sjukdomen. När vi vet vad som sätter igång sjukdomsprocessen så har vi större möjligheter att förhindra den. Vi vet att de flesta som får sjukdomen har en viss ärftlighet, men det är också saker i vår omgivning som gör att vissa personer får sjukdomen. Det är uppenbart eftersom antalet barn som utvecklar typ 1-diabetes har mer än fördubblats jämfört med för 30 år sedan. Troligtvis är det så att det är några saker som gör att en individ utvecklar typ 1 diabetes, medan det kanske är andra saker hos en annan individ.
De olika faserna av sjukdomen
De flesta som insjuknar i typ 1 har så kallade antikroppar mot beta-cellerna – det finns 4 olika sorters antikroppar. Idag delar man in typ 1 diabetes i olika faser: Man kan ha en antikropp utan att utveckla sjukdomen, men om man får två antikroppar så har man stor risk att utveckla diabetes, då är man i fas 1. Får man dessutom svårigheter att hålla ett normalt blodsocker är man i fas 2. Fas 3 är om man får symtom av högt blodsocker – klinisk diabetes. Idag finns det många pågående studier där man provar olika slags behandlingar precis när patienterna insjuknat i diabetes, alltså i fas 3, med syfte att bevara den kvarvarande insulinproduktionen. Vi väntar på resultat från dessa studier. Det finns också studier där man gett ett läkemedel till personer som är i fas 2, som visat sig kunna skjuta upp diabetesdebuten (fas 3) i några år. Dessa resultat har öppnat vägen till att man mer än förut ser möjlighet till att förhindra typ 1-diabetes. Framtiden ser ljusare ut,
men mer forskning behövs.
Diabetes typ 1 – Börjar vi se ljuset i tunneln?
Malin Flodström Tullberg
Professor i typ 1-diabetes vid Karolinska Institutet i Huddinge
Sverige är mer än 35.000 personer drabbade av diabetes typ 1. Sjukdomen är besvärlig att leva med och kan leda till andra allvarliga sjukdomar. Det finns idag inget bot vilket gör att den drabbade får leva med sjukdomen livet ut. Ny forskning ger ljusglimtar för de som är drabbade eller ligger i riskzonen.
Varje år drabbas ungefär 900 svenska barn och lika många vuxna av typ-1 diabetes. Sjukdomen uppstår då den egna insulinproduktionen slås ut. Detta leder till höga blodsockervärden som måste hållas i schack med regelbundna insulininjektioner. Att reglera blodsockret är en utmaning, om det sjunker för lågt kan man bli omtöcknad och medvetslös. Högt blodsocker ökar risken för bl.a. hjärt-kärlsjukdomar.
Ännu inget svar på vad som orsakar sjukdomen
Typ-1 diabetes ökar och forskningen har ännu inte gett svar på vad som orsakar sjukdomen. Ny forskning har emellertid visat att ett läkemedel som stoppar en viss typ av immuncellers framfart kan fördröja sjukdomsutvecklingen med ett par år. Dessutom har ett vaccin tagits fram mot förkylningsvirus som förknippats med sjukdomen. Godkänns vaccinet kan det visa om typ-1 diabetes går att förebygga. För den som redan är drabbad behöver den egna insulinproduktionen ersättas och ett stort genombrott är att insulinproducerande celler framtagna från stamceller kan transplanteras till typ-1 diabetiker och åtminstone kortsiktigt ge bot.
Mycket forskning återstår innan dessa behandlingar kan erbjudas alla, men de stora framstegen lovar gott för framtiden!
