Insulinet fyller 100 år och räknas som en av 1900-talets viktigaste medicinska upptäckter. Plötsligt kunde man rädda livet på miljontals människor med diabetes.
Många håller nog med om att insulinet är en av de största medicinska landvinningarna under 1900-talet. Bara faktumet att barn- och ungdomar kunde överleva sin typ 1-diabetes med hjälp av insulin är revolutionerande i sig. Det har skett en kontinuerlig förbättring av insulinbehandlingen och ett av de viktigare stegen var snabbverkande insulin till måltider och långverkande till natten.
Erik Moberg
Docent och överläkare på kliniken för endokrinologi, metabolism och diabetes på Karolinska universitetssjukhuset
Foto: Privat
– Hoppar man fram till 90-talet så kom mer lång- och snabbverkande insulinanaloger som ytterligare förbättrade behandlingen. Idag finns dessutom halvautomatiserade pumpar som ökat möjligheten att uppnå nära normala blodsockernivåer vid typ 1-diabetes, säger Erik Moberg, docent och överläkare på kliniken för endokrinologi, metabolism och diabetes på Karolinska universitetssjukhuset.
Typ 2 är en progressiv sjukdom
Typ 2-diabetes är nästan alltid en kombination av att kroppens insulinproduktion inte orkar med, och att man har en resistens mot insulinets verkan.
Margareta Hellgren
Specialist, allmänmedicin, PhD
Foto: Privat
– Om man går upp i vikt och slutar röra på sig, så bygger man upp en inflammation i kroppen som bromsar insulinets verkan. Kroppen svarar då i regel med att producera mer insulin, säger Margareta Hellgren, specialist i allmänmedicin som bland annat forskar om diabetes.
Typ 2-diabetes är också en progressiv sjukdom, vilket kräver mer och mer åtgärder för att bibehålla bra blodsockerkontroll.
– Kost och motion är alltid viktigt, men utöver det krävs läkemedel. Initialt ger man ofta medicinen Metformin, men så småningom så krävs ofta tillägg av ytterligare mediciner och ibland även insulin.
Insulinproduktionen är avtagande i förloppet, så till slut kan även patienter med typ 2-diabetes ibland behöva insulin, säger Erik Moberg.
Stor ärftlighet
Ärftlighet för typ 2-diabetes spelar en stor roll och den absoluta majoriteten av typ 2-diabetespatienter har en kombination av övervikt/fetma, högt blodtryck, ålder och höga blodfetter.
– 2015 kom en stor studie från Malmö där man tittade på 10 000 personer som nyss fått diabetes. Då visade det sig dock att cirka 17 procent inte var så överviktiga. Mycket talar för att det finns flera olika varianter av typ 2-diabetes med olika benägenhet för insulinresistens och sviktande insulinproduktion, säger Margareta Hellgren.
Känner sig trygg när insulinet är nära till hands
69-åriga Anja Perälä fick sin typ 2-diagnos för 11 år sedan. När hon tog prover hos läkare fick hon reda på att hennes blodsockervärde var alldeles för högt.
Anja Pärälä
Foto: Privat
– Idag tar jag åtta insulinenheter på kvällen och det gör att blodsockret är bra på morgonen och det är viktigt.
När Anja började använda insulinet stabiliserades hennes blodsocker och hon kände sig mindre trött och hungrig. Den största förbättringen med att sätta in insulinet var att blodsockret inte blev så högt och att det håller sig i schack, menar Anja.
Nya effektiva mediciner
Det har kommit flera nya insuliner som mer och mer liknar det kroppsegna insulinet, men också andra mediciner som har betytt mycket. Två av de viktigaste är GLP1-analoger, som efterliknar det kroppsegna hormonet GLP1, och SGLT2-hämmare som verkar genom att öka utsöndringen av socker via njurarna.
– Personer med typ 2-diabetes har låga nivåer av GLP-1. SGLT2-hämmare används som behandling mot högt blodsocker, men minskar också risken för hjärt-kärlsjukdomar som till exempel hjärtsvikt, men även för njurskador, säger Margareta Hellgren.
