Nyligen presenterade Folkhälsomyndigheten nya rekommendationer om skärmtid. För att veta hur skärmanvändandet påverkar barnet i din närhet och vad barnet bör skära ner på krävs samtal.
Nätet är en stor del av båda barn och vuxnas liv. Det är därför inte konstigt att frågan om hur skärmanvändande påverkar vår hälsa får stort utrymme i den offentliga debatten. Nyligen presenterade Folkhälsomyndigheten nya rekommendationer om skärmtid och reaktionerna lät inte vänta. Många vuxna diskuterade om och hur de skulle kunna följa myndighetens råd. Det är tydligt att för många är skärmtid en källa till konflikt i hemmet.
Ha kunskap om både det positiva och negativa för barnet
I kontakten med Bris handlar både barn och vuxnas samtal om det som känns svårt när det gäller nätet. En del av samtalen handlar om konflikterna som uppstår när skärmtid ska diskuteras, men även hur man ska förhålla sig till nätet och det som händer där. Medan barn och unga har vuxit upp med nätet som en helt integrerad del i deras värld har vuxna ofta fått lära sig att bli mer digitala.
När Bris möter vuxna och ger råd om hur man har samtal om olika saker så är vårt främsta råd att utgå från barnet och det som är friskt och bra. Många barn har tankar och funderingar kring det egna skärmanvändandet, men i samtal med Bris lyfter många att de inte känner att de kan prata om det som är svårt med vuxna i sin närhet. Anledningen till det är ofta att de upplever att de vuxna vet för lite om det som är roligt, givande och viktigt för barnet med till exempel onlinespelet. Om de vuxna bara får veta vad som är dåligt är risken stor att barnet förbjuds att använda spelet i stället för att få hjälp kring det som känns svårt. Genom att vuxna visar förståelse för att det finns många positiva delar ökar möjligheten att få veta mer om det negativa.
Tiden på dygnet och barnets mående minst lika viktigt
En annan viktig del är att inte låsa fast diskussionen för mycket vid den exakta tiden. Samtidigt som vi läser om hur barns hälsa påverkas av skärmanvändning måste vi komma ihåg att problemet ofta är mer än bara just tiden. Det som också påverkar hur barnet mår är vad barnet gör på skärmen, när på dygnet barnet gör det och hur det får barnet att må. Öppna frågor om barnets egna tankar och känslor inför dessa perspektiv kan lättare leda in på samtalet om hur det påverkar barnet. Använder barnet skärmen på natten för att det är svårt att somna, då kanske inte skärmen är problemet utan det faktum att barnet har svårt att sova.
Den senaste tidens diskussionen om skärmtid visar att detta är något vi måste prata mer om. I de samtalen behöver vi både lyssna till vad som faktiskt är bra, vad som påverkar barnet negativt och tillsammans med barnet utforska vad tiden kan fyllas med i stället.