Skip to main content
Hem » Barn och unga » Två av tio barn lever med risken
Barn och unga

Två av tio barn lever med risken

avatar

Ann Isaksson

Verksamhetschef på Alla Kvinnors Hus

Foto: Alla Kvinnors Hus

Många gånger står tillgången på bostäder i vägen för att bryta sig loss från ett dysfunktionellt hem. En riskfaktor för psykisk ohälsa.

Otrygghet skapar ohälsa

Forskning visar att en stor orsak till psykisk ohälsa hos barn, ungdomar och unga vuxna kan härledas till de livsvillkor familjen lever i. I Sverige växer mer än vart femte barn upp i en så kallad dysfunktionell familj; en familj präglad av missbruk, våld och psykisk ohälsa. Det innebär därmed att åtminstone två av tio barn i en skolklass kan leva med risken att drabbas av ohälsa på grund av att deras hemförhållanden inte fungerar.

– Vi vet sedan länge att barn behöver trygghet under sin uppväxt, vilket innefattar en mängd olika faktorer. Ett tryggt hem och en trygg plats att växa upp på är en del. Förskola, skola och vänner är också viktiga. Allt det här är viktigt för att barnen ska växa upp med möjlighet till ett bra liv med en god psykisk hälsa, säger Ann Isaksson, verksamhetschef på Alla Kvinnors Hus.

Går det att bryta sig loss?

Faktum är att barns tillgång till trygghet och utvecklingsmöjligheter är reglerat i FN:s Barnkonvention som Sverige skrivit på. Barn som växer upp i hem med en vålds- och missbruksproblematik löper tvärtom stor risk att själva drabbas av någon form av missbruk. De upplever dessutom ökad risk att i tidig ålder drabbas av psykisk ohälsa, som ångest och depression.

– Dysfunktionella familjer finns i alla samhällsskikt. Vissa är etablerade i samhället med både jobb och ett stort socialt sammanhang. Andra familjer står utanför såväl arbets- som bostadsmarknaden och utan ett nödvändigt socialt nätverk. Att bryta sig loss från destruktiva mönster är en utmaning oavsett vilket skikt man tillhör, men kanske särskilt svårt blir det för de som till viss del står utanför samhället, säger Ann Isaksson.

Bostaden står i vägen

Förutom de rent känslomässiga aspekterna är det vanligt med rent praktiska hinder. Boendet är en sådan faktor.

– För vissa krävs ett skyddat boende i en helt ny stad; något som både kan upplevas traumatiskt hos barn, men också mötas med acceptans. Barn vill ha lugn och ro och förstår att det faktiskt kommer att bli bättre någon annanstans, berättar Ann Isaksson.

”Alldeles för många barn tvingas bo kvar”

För andra familjer räcker det med ett nytt hem i samma stad för att bryta en destruktiv tillvaro. 

– Ett nytt hem är inte en lika stor förändring som ett skyddat boende. Många föräldrar i utsatta situationer saknar dock egna möjligheter att ens lösa ett tryggt hem på egen hand. De står för långt ifrån samhället och hamnar därför i händerna på andra som bestämmer, lägger hon till.

För många barn tvingar vara kvar

Att hitta en ny bostad är svårt för vem som helst i en storstad idag med rådande läge på bostadsmarknaden. Står man utanför arbets- och bostadsmarknaden blir det en ren omöjlighet. Resultatet blir därför att alldeles för många barn tvingas bo kvar i dysfunktionella familjeförhållanden och därmed med en ökad risk för psykisk ohälsa.

Ett barn utan en trygg familje- och bostadssituation kan aldrig få lika möjligheter och ha samma framtid som andra barn. Samtidigt är ett tryggt hem en förutsättning för att främja den psykiska hälsan bland de drabbade barnen.

– Behovet av stöd och praktisk hjälp är många gånger stort för en vuxen som vill ta sig själv och sina barn ur ett dysfunktionellt förhållande. En ny bostad är verkligen inte det enda som krävs, men det är en förutsättning för att skapa ett tryggt hem för både förälder och medföljande barn, avslutar Ann Isaksson.

Next article