En välbehandlad astma är viktigt för barns och ungas framtida lungfunktion. Forskning visar att unga med astma riskerar att tappas bort av vården i övergången från barndom till vuxen, vilket gör att astman begränsar många ungas liv mer än nödvändigt. Ett aktuellt forskningsprojekt kan bidra till att unga successivt lär sig att ta eget ansvar för och ta hand om sin astma på rätt sätt.
Astma är en av Sveriges vanligaste sjukdomar och en folksjukdom bland barn och unga. Cirka 10 procent av befokningen har astma. 95 procent av dem har milda till måttliga besvär, medan 5 procent har svår astma. Astma orsakas troligtvis av en kombination av arv, miljö och livsstilsfaktorer, men sambanden är inte helt klara. Små barn diagnostiseras ofta med förkylningastma som i skolåldern kan övergå till allergisk astma eller ansträngningsastma.
– Behandlingen av astma har på senare år förbättrats, vilket innebär att merparten av alla som har en mild till medelsvår astma kan leva ett aktivt liv där astman inte ska behöva utgöra någon begränsning. Forskning visar dock att 30 till 40 procent av ungdomarna med en astmadiagnos har en okontrollerad astma som ofta påverkar livskvaliteten i stor utsträckning. Andelen unga med kontrollerad astma skulle kunna vara betydligt högre om sjukvården satsar mer på att öka ungdomarnas egenvårdskunskaper, säger Inger Kull, astmaforskare, specialistsjuksköterska och professor i vårdvetenskap vid Karolinska institutet.
Rätt verktyg för att hantera astma
Många ungdomar med astma upplever att sjukvården tappar bort dem när de ska förflyttas från barnsjukvården till vuxensjukvården. Vården av barn med astma fungerar generellt sett bra, men studier visar att ungdomar med astma ofta har begränsad kontakt med sjukvården, få uttag av astmaläkemedel och bristande egenvårdskunskaper. Det handlar bland annat om att många unga saknar tillräcklig kunskap om sjukdomen och hur de ska hantera sin medicinering för att få en så bra astmakontroll och livskvalitet som möjligt.
– Unga med astma måste involveras i sin vård tidigare jämfört med hur vården idag gör. Från 12-13 årsåldern bör både barnsjukvården och primärvården vända sig mer direkt till ungdomarna själva när de kommer på vårdbesök med sina föräldrar. De behöver lära sig hur och när de ska ta sina mediciner och få rätt verktyg för att kunna hantera sin sjukdom på bästa sätt, helt enkelt träna upp sin egenvårdsförmåga. Sjukvården behöver bland annat informera om vikten av att ta sina mediciner även under besvärsfria perioder, säger Inger Kull.
Få unga att kliva fram och ta ansvar
Hon har bland annat forskat kring hur vården kan förbättras för unga med astma, ett område där det saknas mycket evidens. I de nationella riktlinjerna för vård av astma från Socialstyrelsen står det idag nästan ingenting om hur överföringen från barn- till vuxenvård ska gå till. Det hoppas Inger Kull kunna ändra på med ett pågående pilotprojekt.
– Vi har tagit fram en konkret modell för hur primärvården och barnsjukvården kan arbeta med att stärka ungas egenvårdsförmåga i samband med överföringen till vuxensjukvården. Det handlar dels om att få föräldrar att ta ett steg bakåt och att i stället få ungdomarna att kliva fram och successivt ta mer ansvar för att hantera sin astma. Modellen testas nu i sjukvården, ambitionen är att den på sikt ska kunna breddinföras och att den ska vara enkel att tillämpa, säger Inger Kull.
