Maritha Sedvallsson
Förbundsordförande, Astma- och Allergiförbundet
Foto: MariaS of Sweden
Allergisjukdomarna påverkar hundratusentals människor varje dag, i hela samhället.
Inom sjukvården är människor med allergisjukdom en av de största patientgrupperna och samhället utanför vården behöver ta hänsyn till människor med allergier när lagar, regler och rutiner utformas. Idag saknas det ofta kunskap om allergier inom vård, omsorg, skola och andra sektorer i samhället. Det saknas ett samlat grepp kring hur samhället bemöter allergisjukdomar.
Attityden behöver förändras
Det pratas allt oftare om utvecklingen av tolerans i förhållande till allergiutveckling. Begreppet kan tolkas på flera olika sätt. När Astma- och Allergiförbundet använder det kan det handla om att samhället måste tolerera att snart hälften av landets befolkning har någon form av allergi och att det måste formas utifrån detta förhållande i framtiden. Med tolerans kan vi också mena att alla måste tolerera att en stor del av medmänniskorna har allergi och att våra attityder och förhållningssätt måste utvecklas i enlighet med detta.
Toleransutveckling är också en egenskap hos människans immunsystem som gör att en person som har allergi kan undvika allergireaktioner. Intresset för denna egenskap hos immunsystemet växer och den vetenskapliga forskningen har under det senaste årtiondet producerat mycket ny kunskap inom området. Denna kunskap har börjat utnyttjas inom den kliniska vården av människor med allergisjukdomar. Vi står nu i portgången för bredare genombrott när det gäller hanteringen av allergisjukdomar inom vården och samhället som helhet.
Bristen är akut
Det finns en potential till framsteg i samhället när det gäller hanteringen av allergisjukdomar vilket Astma- och Allergiförbundet planerar att uppmärksamma brett vid en stor nationell konferens i Stockholm 5 – 7 februari 2020. Konferensens syfte är att uppmärksamma de nya möjligheter som öppnar sig till följd av den nya kunskapsutvecklingen och att initiera en bred nationell satsning på att möta allergisjukdomarna inom olika samhällssektorer.
Det är hög tid att det tas initiativ till en nationell strategi kring allergier. Situationen är redan idag alarmerande. Vi behöver omgående fler allergologer och de behöver finnas över hela landet. Professionen larmar och påtalar att efterfrågan på vård hos allergolog ökar kraftigt genom att tillströmningen från barnmottagningarna, av ungdomar som har svåra allergier, ökar. Samtidigt minskar tillgången till allergologer genom att allt fler går i pension och att påfyllning inom professionen saknas. Det finns idag ca 70 allergologer för vuxna i landet och 40 procent av dem är över 62 år.
Svåra allergier – utan behandling
Man talar om att det idag tar mellan 7 och 14 år att utbilda en allergolog och att handledning behövs under tiden. Situationen kommer alltså inte att lösa sig i en handvändning utan ett politiskt agerande måste omedelbart till för att rädda åtminstone en del av situationen. Hur skulle debatten se ut om vi riskerade att stå utan specialister inom kardiologi, cancer- eller diabetesvård? Det vore helt orimligt, eller hur, och då kan man heller inte negligera detta hot. Det gäller vård som är avgörande för ett liv med hälsa, funktion och tillgänglighet för 10 % av medborgarna som har astma och ca 30 % som har allergisjukdom.
Vårens pollensäsong
Inom kort har vi en ny pollensäsong framför oss och inte heller i år kommer alla som har svåra besvär och behov av immunterapi få tillgång till den vård de har rätt till. I vissa landsting testar man inte ens barn för pollenallergi innan de nått skolålder, man uttalar till och med att barn under skolålder inte kan ha utvecklat pollenallergi. I andra landsting utreder och behandlar man även mindre barn mot pollenallergi. Vi kan knappast kalla detta en god och jämlik vård.
Jag får väl lov att avsluta med något mer positivt och vill då lyfta fram att Riksdagen i mitten av december tog beslut om att skärpa tobakslagen! Rökförbud införs på uteserveringar och vissa allmänna platser utomhus från den 1 juli 2019. Det innebär att det blir rökfritt på flera allmänna platser som lekplatser, uteserveringar, idrottsplatser, tågperronger, busshållplatser och entréer. Många hör av sig och tackar för det arbete förbundet har lagt ner på denna fråga som verkar ha betydelse för allt fler.
