Erik Melén
Docent, Barnallergiläkare och Projektledare för BAMSE-studien
Foto: Stefan Zimmerman
Ärftlighet och tidig exponering för luftföroreningar. Det är två exempel på faktorer som ökar risken att drabbas av astma.
Fet fisk däremot kan ha en skyddande effekt. Tack vare en omfattande studie vet man idag mer om vad som ökar och minskar risken för barn att utveckla astma och allergisjukdomar. Och vad man kan göra för de som redan är drabbade.
Erik Melén är docent i epidemiologi och forskningsledare för BAMSE-projektet vid Karolinska Institutet. I projektet har man sedan 1994 följt 4000 barn i Stockholmsområdet med syftet att öka kunskapen om riskfaktorer för allergi och lungsjukdom. Studien har resulterat i flera viktiga kunskaper.
Tidig exponering för luftföroreningar ökar risken för sänkt lungfunktion
– Bland annat har vi sett att ärftliga faktorer har stor betydelse för risken att insjukna i astma. Vi har också sett ett samband mellan tidig exponering för luftföroreningar och sänkt lungfunktion hos barn i skolåldern. Det är viktig kunskap eftersom dessa barn kan ha ökad risk att utveckla KOL som vuxna.
En annan intressant kunskap är att barn som har utvecklat björkpollenallergi kan också svara positivt på jordnöt i allergitester, så kallad korsallergi. De allergiframkallande ämnena i björkpollen liknar de i jordnöt. Det förklarar varför barn med den här typen av korsallergi verkar tåla jordnötter och inte drabbas av allvarlig reaktion. Men med moderna allergitester kan vi idag också hitta de patienter som har en äkta jordnötsallergi.
Ärftlighet ökar risken för allergi som vuxen
Många barn drabbas någon gång av allergi eller eksem. Besvären kan uppstå i olika perioder och åldrar. För många försvinner symtomen med åren. Men inte för alla. Just nu tittar man i BAMSE-projektet närmre på vilka som har vuxit ifrån besvären och vilka som har dem kvar.
– Mer än 3000 deltagare från BAMSE-projektet har hittills svarat på frågor vid 22-24 års ålder, och över 2000 har genomfört den kliniska undersökningen på Södersjukhuset. Vad är viktigast, arvet eller miljön? Vi slutför nu undersökningen under våren 2019 och det ska bli fantastiskt spännande att börja sammanställa alla data, säger Erik Melén.
DNA-förändringar hos patienter med astma
Förhoppningen är att man i framtiden ska kunna bota astma. Idag vet man att personer med astma har en typ av förändringar i sitt DNA, så kallade epigenetiska förändringar. Nu återstår det att ta reda på om dessa DNA-förändringar orsakar astma. Om så är fallet är det fullt möjligt att utveckla ett botemedel i framtiden. När det gäller dagens behandling finns det flera nya biologiska läkemedel som har visat sig ge bra resultat för patienter med svår astma eller allergi.
Skräddarsydd behandling
– En typ av biologisk läkemedelsbehandling innebär att antikroppar riktas mot ett särskilt område i immunförsvaret. Det är spännande. Nyckeln är här att förstå underliggande biologiska orsaker till sjukdomen för att kunna skräddarsy behandlingen.
Är det möjligt att i framtiden kunna förhindra att barn drabbas av allergier?
– Ett sätt är att tidigt introducera olika allergiframkallande födoämnen i kosten. Just nu tittar vi i Sverige på vilka råd vi ska ge till barnfamiljer när det gäller detta. Att ge probiotiska bakterier eller så kallade snälla bakterier skulle också kunna vara ett alternativ. Det har visat sig att en snäll bakterieflora har en gynnsam effekt på immunförsvaret och stimulerar en hälsosam utveckling.
När det gäller astma har man kommit något intressant på spåren.
– Studier har visat att barn vars mammor fick fiskolja hade mindre risk att utveckla astma. Sammantaget behöves ytterligare forskning innan några nya råd ges ut. Men om man ger en kapsel fiskolja eller snälla bakterier kanske inte spelar så stor roll. Det viktiga är att vi lyckas
