LADA utgör cirka tio procent av all diabetes som visar sig i vuxen ålder. LADA blev tidigare ofta felaktigt diagnostiserad som typ 2-diabetes. Idag gäller det att hitta bästa möjliga behandling med hjälp av tidigare och pågående studier.
Diabetesformen LADA (Latent Autoimmune Diabetes in the Adult) karaktäriseras av positivitet för antikroppar mot proteinet GAD (glutamic acid decarboxylase). LADA-formen av diabetes uppträder från ålder 30 år och uppåt. Förutom positivitet för antikroppar mot GAD klassificeras LADA-patienter utifrån att de inte behöver insulinbehandling under i varje fall de första 3–6 månaderna efter diabetesdiagnosen.
Valdemar Grill
Senior professor på Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet, Trondheim & sedan många år forskare kring LADA.
Foto: Privat
– LADA är en subgrupp av diabetes som upptäcktesför en del år sedan. Man har populärt kallat LADA för diabetes typ 1,5. Anledningen är att LADA delvis ter sig som ungdomsdiabetes (typ 1) och delvis som åldersdiabetes (typ2), säger Valdemar Grill, professor vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet.
En mild form av typ 1-diabetes
Autoimmunitet är orsak till typ 1-diabetes. Det vet man bland annat genom att antikroppar, sådana som mot GAD, bildas hos patienter med typ 1 diabetes, vidare att sådana antikroppar kan skada kroppens egna insulinproducerande celler. Eftersom LADA har samma antikroppar kan diagnosen också beskrivas som en mild form av typ 1-diabetes.
Anneli Björklund
Docent & överläkare på Karolinska Institutet samt huvudprövare för GADinLADA
Foto: Privat
– Det har visat sig att ju mer antikroppar man finner hos en LADA patient, desto mer påverkas den egna insulinproduktionen negativt. Med tiden gör det att LADA-patienter som har mycket antikroppar i blodet förlorar sin egen insulinproduktion snabbare än de med färre antikroppar och då måste ha behandling med insulin. Det är något som våra tidigare studier har visat, säger Anneli Björklund, överläkare och docent på Karolinska Institutet.
GADinLADA
Pilotstudien GADinLADA pågår just nu i Stockholm och i Trondheim. Den går i första hand ut på att testa att tillvägagångssättet (3 GAD-injektioner i en lymfkörtel i ljumsken med en månads mellanrum) är en säker procedur, det vill säga inte ger några påtagliga biverkningar.
– Just nu är vi mitt i studien och så här långt har vi inte sett några speciella biverkningar. Vi testar förstås också om behandlingen har gynnsamma effekter på patienternas egen insulinproduktion. Men studien är så pass liten med 15 patienter, vilket innebär att resultaten bara kan vara vägledande för en eventuell större studie i framtiden, säger Valdemar Grill.
Tanken är att om man ger dessa upprepade GAD injektioner så kan kroppen ”lära sig” att tolerera (inte reagera) mot de annars skadliga antikropparna mot GAD.
– Behandlingen påminner om den som används vid allergier där man genom att injicera sådana ämnen som en allergiker reagerar mot kan uppnå tolerans, säger Anneli Björklund.
