Det finns flera situationer som kan orsaka diarré som är svår att hantera. Ett är att patienten har blivit opererad och tagit bort så mycket av tarmen att den inte kan ta upp den vätska och näring kroppen behöver. Ett annat är att patienten har fått strålbehandling mot sin tarm eller kemoterapi och funktionen blivit skadad. Cytostatika kan skada cellerna i mag- och tarmkanalen så att patienten även drabbas av inflammation och ödem.
– Har man en kort eller inflammerad tarm finns det inte tillräckligt med yta i tarmen som kan absorbera nödvändiga näringsämnen och vätska. Det mesta passerar tarmen väldigt snabbt som resultat flera avföringar per dag med lös och/eller vattnig konsistens. De allra värst drabbade behöver daglig tillförsel av vätska och näring via dropp, förklarar Per Hellström, professor inom gastroenterologi.
Studier visar att upp till 80 procent av patienterna som behandlats med strålbehandling mot bäckenet får kroniska förändringar i mag- tarmkanalen, ungefär hälften av dem uppger att besvären påverkar deras dagliga aktivitet och livskvalitet.
Problemet är inte den akuta diarrén utan det kroniska problemet där man har en kvarstående diarré under lång tid.
– Diarré är en sak men vattnig diarré är svårare- den innebär många gånger att man inte kan hålla tätt. Resultatet blir att man inte kan leva ett vanligt liv. Att exempelvis åka kommunalt är för många en omöjlighet.
En ständig stress
Stressen och oron har många gånger en mycket negativ inverkan på tillståndet.
– Vissa vågar knappt gå utanför dörren- de kan till exempel inte handla, gå på bio eller åka kommunalt.
Konsekvenserna på både kamratskap och det sociala livet är för många väldigt kraftiga.
– Man äter med sina vänner. Men dessa patienter kan inte göra det, så fort de äter något måste de gå på toaletten. Det är ett stressmoment att alltid behöva ha tillgång till två toaletter, den ena kan ju vara upptagen. Vissa klarar inte av en normal skolgång då de inte kan skriva tentor som många gånger pågår i flera timmar.
Det kan bli bättre
För att kunna stävja detta tillstånd ska man i första hand se över sin kost. Man måste i stort sett ge upp mjölkprodukter samt födoämnen som innehåller konstgjorda sockerarter som kan binda vatten i tarmen.
– Ungefär hälften av vårt kaloriintag baseras på mjölkprodukter i olika former. Om du är laktoskänslig försök hålla dig till en medelhavskost, den lilla mängd mjölkprodukter och ost som förekommer i den är så pass vällagrad att laktoshalten är väldigt låg.
Tre alternativ
Om en kostomläggning inte ger resultat kan man köpa peristaltikhämmande läkemedel på apoteket vilka stimulerar opioid-receptorer i tarmen, vilket gör att man får en ökad vattenabsorption i tarmen och tarmrörelserna går långsammare.
– Fungerar inte det ska man söka läkarhjälp för att få mer effektiva preparat utskrivna. Dessa dämpar på samma sätt tarmens aktivitet och ökar upptaget av vätska från tarmen.
Tacksam över sin stomi
Bo Karlsson har opererat sin tarm sju gånger, första gången var i tonåren. Efter alla ingrepp har han nu kort-tarmsyndrom med stomipåse.
– Trots och tack vare stomin lever jag ett bra liv idag. I början tyckte jag att det var lite genant, men utan den hade jag inte överlevt.
Ju kortare tarm desto sämre upptag av näringsämnen och snabbare passage genom tarmen. För Bo betyder det att han får ta dropp för att fylla på med vätska, vitaminer och mineraler.
– Jag förlorar mycket energi då hälften av det jag äter kommer ut genom tarmen som osmält mat. Ibland kan jag få väldiga flöden och det är svårt att alltid veta vad som ligger bakom. Det händer att jag inte hinner tömma påsen innan det är dags igen.
Kräv en remiss
Vården kan man sköta på egen hand eller inom den allmänna vården, men man behöver få ett behandlingsschema av en specialist.
– Får du inget gehör ska du be om ett andra utlåtande. Kräv att få en remiss till en specialistmottagning. Det finns hjälp att få.
ID-2020-12-28
