Sveriges äldreomsorg behöver vässas, om det inte var klart förr så har det nog blivit det för de flesta i dessa Coronatider.
Berättelser och bilder visar att det är mycket som måste förbättras och utvecklas. I alla fall om vi ska ha en modern, välfungerande och jämlik äldreomsorg i världsklass. Och det vill vi ju, för det handlar om den omsorg vi vill att våra nära och kära ska få och den vi själva vill ha den dag vi är där.
Förutsättningarna är på många sätt goda. Den medicinska utvecklingen har kommit långt i Sverige och nya välfärdstekniska innovationer är på gång. Tillgängliga utbildningar finns på alla nivåer liksom lagstiftning att luta sig emot som socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Dessutom finns nationella riktlinjer bland annat för vård och omsorg vid demenssjukdom. Här betonas det personcentrerade arbetssättet där kunskap om bemötande är grundläggande.
På många håll erbjuds redan en omsorg i världsklass, både i hemtjänst och i vård- och omsorgsboenden. Men så är det långtifrån överallt. Nu är det hög tid att förstärka delar som ännu inte håller måttet.
Ingen skulle säga att en person utan utbildning kan utföra ett ofta komplext arbete som kräver personkännedom, förståelse för olika sjukdomar och funktionsnedsättningar, och göra detta med ett personcentrerat bemötande. En förutsättning för god vård och omsorg är förstås medarbetare med gedigen kunskap om arbetet. Här finns mycket att göra.
Äldreomsorgen är redan idag en av våra största arbetsgivare. Låt oss se till att den också blir den bästa!
Medarbetarna är många men behöver bli fler. Därför behövs attraktiva arbetsplatser med möjlighet att ”växa in” i äldreomsorgen med handledning, som trainee och vid behov med parallell utbildning i det svenska språket.
Utbildning och kunskap höjer status och kvalitet och kan till och med minska inläggningar på sjukhus. Inte för att de som vårdas blir mindre sjuka utan för att begynnande ohälsa snabbare kan tolkas så att rätt insatser kan sättas in i rätt tid.
Tydlig vårdfilosofi, kompetens i arbetslaget och tydlig arbetsledning är tre avgörande faktorer för god vårdkvalitet. Ett samband som identifierades för nästan 20 år sedan i en statlig utredning om vård i livets slut (SOU 2001:6).
Det är väl heller ingen som tvivlar på arbetsledningens betydelse, men satsas det på ledarna i äldreomsorgen? Har de resurser för att genomföra utveckling och säkerställa att alla, även arbetsledarna själva, har den kompetens som behövs?
Äldreomsorgen är redan idag en av våra största arbetsgivare. Låt oss se till att den också blir den bästa!
