Fler titthålsoperationer och individuell patientbedömning. Det är några av de åtgärder som Karolinska Universitetssjukhuset i Solna har vidtagit för att korta kön till hjärtoperation. Det har gett ett gott resultat. Idag utför man fler operationer än tidigare och alla patienter blir opererade inom tiden för vårdgarantin.
För två år sedan var situationen på Karolinska universitetssjukhusets hjärta- och kärlavdelning en utmaning, med långa väntetider och inställda operationer. För att lösa den situationen genomfördes flera viktiga förändringar i vårdkedjan.
Individuell patientbedömning i flera steg
Peter Svenarud
Docent och överläkare, tema Hjärta och Kärl, vid Karolinska Universitetssjukhuset
– Vi började med att specifikt bedöma varje patient individuellt i en rad olika steg. Det innebär exempelvis att vi kan avgöra vilka patienter som har speciella behov före operationen, vilka som behöver intensivvård efter operationen och vilka som kan vårdas på en nyligen uppstartad hjärtuppvakningsavdelning. Tidigare låg alla patienter på intensivvårdsavdelningen och det stoppade upp patientflödet. Den förändringen innebär att vi kan använda resurserna precis där de behövs och därmed effektivisera vårdkedjan, säger hjärtkirurg Peter Svenarud som är docent och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset.
Ytterligare en förändring är att många patienter sover hemma natten innan operationen istället för att övernatta på sjukhuset.
Fler titthålsoperationer
Sjukhuset är ensamt i Sverige om att rutinmässigt operera hjärtklaffar med titthålsteknik. Metoden bidrar också till att operationstakten har ökat och resursutnyttjandet minimerats. Patienterna återhämtar sig betydligt snabbare, har mindre ont och får färre komplikationer. Förra året var dödligheten vid sjukhuset lägst i landet efter en hjärtoperation.
– Patienten kommer snabbare på benen och vårdtiden blir kortare. Risken att drabbas av blödningar och sårkomplikationer är betydligt mindre och patienten behöver sällan blodtransfusion. Patienten skrivs i regel ut från sjukhuset inom fyra dagar efter operationen och är sjukskriven i två till fyra veckor jämfört med två till tre månader som är brukligt vid traditionell kirurgi, säger Svenarud.
Ökad kapacitet för hela landet
Operationstakten har ökat markant. Under 2018 genomfördes 951 hjärtoperationer vilket är ungefär 100 fler än året innan. I år hoppas vi utföra mer än 1000 st hjärtoperationer. Dessutom har sjukhuset fått kapacitet att ta emot hjärtpatienter från andra delar av landet där de inte erbjuder titthålsoperationer.
– Idag klarar vi vårt uppdrag. Alla patienter får sina operationer inom den rekommenderade väntetiden, avslutar Peter Svenarud.
Akut förvirring – ny typ av bedömning
Carolin Nymark
Leg sjuksköterska och med.dr inom omvårdnad, omvårdnadsansvarig, tema Hjärta och Kärl.
Efter en hjärtoperation ökar risken att drabbas av akut förvirring. Det skapar oro och lidande vilket kan kräva längre vårdtid. På Karolinska Universitetssjukhuset, tema Hjärta och Kärl, har man nu arbetat fram riktlinjer för att bli bättre på att upptäcka symtomen på ett tidigt stadium.
Carolin Nymark, leg sjuksköterska och med.dr inom omvårdnad, är omvårdnadsansvarig på tema Hjärta och Kärl. Hon har sjösatt ett projekt om bättre vård för patienter med akut förvirringstillstånd efter hjärtkirurgi.
– Vi har infört ett bedömningsinstrument som innebär att man tidigt kan upptäcka tecken på akut förvirring. Vårdpersonalen har fått utbildning i att använda instrumentet och det ingår i den dagliga patientomvårdnaden. Tack vare instrumentet kan personalen agera snabbt och sätta in omvårdnadsåtgärder som förhindrar och hjälper patienter som drabbas att komma ur förvirringstillståndet.
Ökad kompetens för vårdpersonal
De nya omvårdnadsrutinerna innebär också att man regelbundet tittar på var vårdpersonalen befinner sig kunskapsmässigt.
– Vi stärker kompetensen hos vårdpersonalen genom regelbunden dialog och återkommande gruppdiskussioner om rutinerna, med målet att kontinuerligt lära sig mer och förbättra åtgärder för patienten. Riktlinjen innebär många vinster för patienten, menar Carolin Nymark. Ett förvirringstillstånd ökar risken för komplikationer såsom att patienten skadar sig själv eller råkar ut för fallolyckor. Genom förebyggande åtgärder minskar vi dessa risker, och vi ser även tecken på att vårdtiden minskar hos denna patientgrupp.
Tydlig rutin för uppföljning
När det gäller uppföljningen av patienter med akut förvirring har man infört nya
rutiner.
– Vi följer upp patienterna per telefon om deras upplevelser. Många kan känna obehag för hur de har betett sig i samband med att de har varit förvirrade. Vi frågar hur de mår, om deras upplevelse och erbjuder uppföljande samtal, det upplever många som positivt, avslutar Nymark.
