Neurologiska sjukdomar är ofta kroniska och progressiva. Antingen drabbar de oss mitt i livet eller så kan de försämra livskvaliteten under de sista åren. Epilepsi, ALS, MS, Parkinson och Alzheimers är alla exempel på sjukdomar där det pågår intensiv forskning. Både för att förstå sjukdomsmekanismerna och för att hitta nya läkemedel. Det forskas också på andra neurologiska sjukdomstillstånd.
Hjärnforskningen är komplex
Det finns inte sällan särskilda etiska utmaningar när det handlar om att utveckla behandlingsalternativ för neurologiska sjukdomar. De komplexa sjukdomstillstånden gör det ofta också svårt att fråga patienten om behandlingseffekter, till exempel vid demens. Vi har även under de senaste åren sett många satsningar som inte nått hela vägen fram till godkända läkemedel. Men det kommer nya läkemedel – 2018 godkände den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA tio nya läkemedel varav fem nya substanser.
Anders Blanck, vd på LIF, sökte svaren på fyra frågor om vart vi står inom den svenska forskningen på hjärnan hos Lars Salmi. Svaren läser du nedan:
Lars Salmi
Leg Läkare, Specialist Allmänmedicin PhD, Teoretisk Fysik
Foto: Privat
Nya tekniker kan avbilda hjärnan och dess aktivitet, vi vet mer om molekyler och celler och hur hjärnan ser ut och fungerar när den är frisk och hur sjukdom uppstår. Hur kommer det att påverka forskningen?
En långt driven forskning kring allt mer komplexa frågeställningar tenderar att utvecklas vidare mot ytterligare specialisering och detaljkunnande. Utmanande och stimulerande för forskarna, men också starkt kostnadsdrivande. Allt mer av samarbete nationellt som internationellt kommer sannolikt att krävas för att säkra såväl kompetensförsörjning som finansiering för denna typ av forskning.
Samtidigt har vi traditionellt varit duktiga på klinisk forskning kring många av våra folksjukdomar, vilket inte bör sättas i motsatsförhållande till ovanstående. Att involvera primärvården vid exempelvis införande av nya behandlingsalternativ och diagnostik till exempel via finansiellt stöd under ett inledande skede kan stärka detta.
Kunskap om den friska hjärnan och nervsystemet kan ge idéer till nya sätt att behandla sjukdom. Hur kan Sverige utveckla bättre mötesplatser för universitetens och industrins forskare?
Mötesplatser förvisso, men grundläggande individuella och organisatoriska drivkrafter måste finnas på plats för att stabil och hållbar samverkan skall kunna uppnås. Många företag saknar erfarenhet av dylikt samarbete. Initiativ av typen inkubatorer eller tillhandahållande av infrastruktur spelar här sannolikt en viktig roll.
Detta kan med fördel även omfatta kompetensstöd gällande finansiering, ansökningshantering för större projektdeltagande, legala aspekter, exempelvis rättigheter, och inte minst ett stöd för att undvika de konflikter som annars lätt kan uppstå vid denna typ av samverkan. De legala aspekterna kräver dessutom hög grad av noggrannhet för att säkerställa att nationellt finansierad utveckling inte okontrollerat lämnas bort.
Inte heller bör stödet leda till en osund snedvridning av konkurrensen gentemot andra aktörer på marknaden.
Tidig diagnos kan förbättra utfallet av behandling vid demenssjukdomar som tillexempel Alzheimers sjukdom. Hur kan vården och industrin samverka för att bättre hitta patienter i riskzonen?
Att hitta friska individer med tydliga riskfaktorer och dessutom utnyttja dessa inom exempelvis läkemedelsutveckling kräver sannolikt ett långsiktigt samarbete mellan kliniskt verksamma yrkesutövare, till exempel inom primärvården, och industriella företrädare. Även här är de grundläggande drivkrafter jag nämnt ovan kritiska för en över tid hållbar samverkan.
När det är hög risk och många projekt fallerar – kan innovationssystemet bidra till att påskynda utvecklingen genom att utveckla nya och bättre former för samverkan och delning av risker?
Liksom modern industriell utveckling av komplexa produkter kräver numer forskningen kring många sjukdomstillstånd, såsom Alzheimers och cancer, mer av tvärfunktionell samverkan. Innovationssystemet skulle kunna ha en positiv effekt på denna utveckling genom att möjliggöra korskoppling av kompetenser från olika forskningsområden.
Stimulering av nya initiativ och angreppssätt via exempelvis innovationsupphandling, men också annan upphandling, kan bidra till detta och påskynda utveckling och införande av till exempel nya diagnos- och analysmetoder. För att uppnå internationell framgång underlättar det om företag först får en betydande kundbas nationellt. Speciellt för mindre innovationsföretag kan det vara svårt att konkurrera i offentlig upphandling och dessutom gentemot potentiella uppdragsgivare med en kulturell miljö som inte alltid premierar industrialisering och företagande.
