Överläkare Bengt von Zur-Mühlen svarar på vanliga frågor om njurtransplantation
Hur kommer det sig att vissa njursjuka behöver transplanteras och andra inte?
Kronisk njursjukdom är en dold folksjukdom där ungefär var tionde svensk är drabbad. Det finns många olika tillstånd som kan påverka njurarna och förloppen skiljer sig åt. Kronisk njursjukdom kan förlöpa symptomfritt under åratal och delas upp i fem stadier (CKD 1-5) där bara de i slutstadiet behöver dialys eller transplantation. Med tidig upptäckt och behandling kan man helt undvika eller fördröja behovet av dialys eller transplantation.
Finns det risker med att vara njurdonator? Kan livskvaliteten påverkas?
Den första lyckade njurtrans-plantationen genomfördes 1954 och gjordes med levande njurdonator. Det finns med andra ord årtionden av erfarenhet. Det har gjorts många studier där man undersökt långtidseffekter av levande njurdonation och man kan se en ökad risk för njur- hjärt-och kärlsjukdom. Med ett bra urval av njurdonatorer, hög patientsäkerhet och bra långtidsuppföljning kan riskerna minimeras men inte undanröjas.
Kan man som njurtransplanterad bli botad?
Det blir ett semantiskt svar på frågan om bot där läkekonsten sedan Hipppokrates tidevarv haft som ledstjärna – om möjligt bota, ofta lindra och alltid trösta. Med njurtransplantation blir man inte botad men resultatet är hos nästan alla en bättre livskvalitet än livet i dialys och en förlängd överlevnad. Med njurtransplantation följer åtminstone än så länge behovet av livsvarig immunhämmande behandling.
