Tänk dig en sjukdom som drabbar miljontals människor världen över men som få känner till, förrän det är för sent. Kronisk njursjukdom (CKD) smyger sig på i det tysta och kan förbli oupptäckt i åratal, tills symtomen blir allvarliga.
För många kommer diagnosen kronisk njursjukdom som en chock, en diagnos de knappt visste existerade, men som plötsligt förändrar hela deras liv. Kronisk njursjukdom kan ge symtom som trötthet, svullnad, förändrad urinmängd, högt blodtryck, illamående och andfåddhet. Dessa symtom utvecklas ofta långsamt och kan vara svåra att upptäcka i ett tidigt skede. Trots det finns sätt att bromsa utvecklingen och bevara njurarnas funktion, och ny spännande forskning inger hopp för framtiden.
Peter Stenvinkel, svensk läkare och professor i nefrologi vid Karolinska Institutet är en drivande kraft inom forskningen om hur livsstil och biologiska faktorer påverkar njurhälsa och åldrande.
– Under de senaste åren har jag alltmer intresserat mig för det för tidiga åldrandet hos njursjuka patienter, särskilt deras blodkärl, som förkalkas i snabbare takt. Vi har upptäckt att en specifik mutation är vanlig hos njursjuka patienter, en mutation som annars bara ses hos barn med det sällsynta Hutchinson-Gilford progeria syndromet (HGPS), där åldrandet sker extremt snabbt, berättar Dr. Stenvinkel.
Genom epigenetiska analyser, där forskarna mäter DNA-metylering, har det visat sig att njursjuka i genomsnitt är biologiskt fem år äldre än sin faktiska ålder. För att förstå och bromsa det snabba åldrandet hos njursjuka letar han och andra forskare efter ledtrådar i naturen, och djurvärlden erbjuder spännande insikter.
– Björnar kan gå i ide i flera månader utan att urinera, men drabbas ändå inte av njurkomplikationer. Genom att studera björnarnas fysiologi hoppas forskare förstå hur de skyddar sig mot njursvikt. Samtidigt undersöks stora kattdjur, som tigrar och lejon, eftersom de har en ökad risk för njursjukdom och vaskulära förkalkningar, en typ av kärlsjukdom som även drabbar människor med kronisk njursjukdom. En teori är att deras höga intag av rött kött kan vara en bidragande orsak, berättar Dr. Stenvinkel.
Framtida behandlingar
Genom att låta biomimetik, läran om att härma naturens lösningar vägleda forskningen, hoppas forskare kunna utveckla riktade koststrategier och läkemedel som förbättrar hälsan för njursjuka patienter. Två nya läkemedel har visat sig skydda njurarna och minska risken för dialyskrävande njursvikt – SGLT2-hämmare och GLP-1-receptoragonister.
– Det är fascinerande att båda dessa läkemedel har sitt ursprung i naturen: SGLT2-hämmare kommer ursprungligen från äppelträdets bark och GLP-1-agonister kommer från giftet hos Gilaödlan, säger Dr. Stenvinkel.
Dr. Stenvinkel har även genomfört en nationell studie med broccoligroddar och påbörjat en studie med ämnen från grönt te för att se om de kan ha gynnsam effekt på muskelmassan hos njursjuka patienter.
– Vi tror att en mer växtbaserad kost inte bara skyddar mot njursjukdom utan även bromsar sjukdomens utveckling, säger Dr. Stenvinkel.
Klimatkrisens ”kanariefåglar”
Njurarna är särskilt känsliga för klimatförändringar och kan kanske ses som en barometer för hur förändringar i miljön ökar risken för sjukdomar, menar Dr. Stenvinkel.
– En studie från England visar att en sju dagar lång värmebölja kan öka risken för akut njursvikt med nästan 30 %. Man har observerat att njurfunktionen försämras snabbare i länder med varmt klimat samt att luftföroreningar bidrar till mer njursjukdom. Njurarna fungerar således nästan som en varningssignal för klimatkrisen, de är vår tids ”kanariefåglar i gruvan”, avslutar Dr. Stenvinkel.
