Omkring 40 000 personer i Sverige lever i dag med svår astma. Behovet av bättre behandlingar är stort. Forskaren Jenny Mjösberg vid Karolinska institutet försöker nu hitta metoder för att optimera användandet av läkemedel för att minska lidandet.
Astma behandlas med olika läkemedel utifrån sjukdomens svårighetsgrad och typ. Basen är inflammationsdämpande och luftrörsvidgande mediciner som hjälper de flesta. Men för andra, som trots standardbehandling har stora problem, behövs andra, mer effektiva läkemedel, så kallade biologiska läkemedel. Det är mediciner som är antikroppsbaserade och riktade mot enskilda inflammatoriska molekyler. Det är dock i dag svårt att avgöra exakt vilket biologiskt läkemedel patienten behöver. Dagens mediciner är inte effektiva för alla patienter med astma.
Professor i vävnadsimmunologi vid Karolinska institutet.
– Vi måste identifiera vilka patienter som behöver läkemedlen bäst och för vilka de verkligen fungerar, säger Jenny Mjösberg, professor i vävnadsimmunologi vid Karolinska institutet och mottagare av Hjärt-Lungfondens Stora Forskningsanslag på 15 miljoner kronor.
Jenny Mjösberg har länge haft astma som forskningsfokus och anslaget från Hjärt-Lungfonden innebär att hon kan fortsätta studera unika cellfynd som kan ha en koppling till svår astma. Något som kan innebära bättre behandlingsmetoder för de drabbade.
– Vi har gjort spännande upptäckter i lungans lymfocytsystem, bland annat så kallade medfödda lymfoida celler typ 2 som tillsammans med T-celler tros spela en stor roll vid icke allergisk astma. Detta kan vi nu fortsätta att studera, säger hon.
Under sin postdoc i Amsterdam upptäckte Jenny Mjösberg tillsammans med sina kollegor en helt ny typ av immunceller i luftvägarna, så kallade ILC typ 2, som sedan har visat sig vara en sorts saknad länk i sjukdomsutvecklingen vid olika typer av astma.
– Med hjälp av lungvävnadsprover från personer som lider av svår astma ska vi nu kartlägga vita blodkroppar samt fortsätta att studera ILC2-cellerna och andra lymfocyter i lungan mer i detalj, berättar hon.
Målet med forskningen är att hitta nya måltavlor för läkemedelsbehandling, som om man når resultat, kan göra behandlingen mer pricksäker och på så vis användas för de patienter som faktiskt behöver den. Forskarna vill också utveckla en klinisk metod för rutinmässig analys av immunceller från luftvägarna som kan användas i vården.
– Vi ska undersöka om ILC2-celler eller andra lymfocyter i luftvägarna kan förutspå hur patienterna svarar på biologisk astmabehandling. Jag hoppas att vår forskning kan bidra till att användningen av de här läkemedlen kan optimeras. Det skulle minska lidandet för patienterna.
