PFIC (Progressiv familjär intrahepatisk kolestas) är en grupp sällsynta, genetiskt heterogena, ärftliga leversjukdomar som drabbar spädbarn och barn. Många av patienterna behöver genomgå levertransplantation, som inte alltid är kurerande. Men nya behandlingsalternativ har tillkommit de senaste åren.
PFIC är ett samlingsnamn för en grupp av sällsynta nedärvda sjukdomar. De orsakas av förändringar i ett av flera av kroppens arvsanlag som leder till tidigt debuterande gallstas. Årligen diagnostiseras 2–3 barn med PFIC i Sverige. Hos dessa patienter har genförändringarna lett till att transporten av gallkomponenter från levern till tarmen inte fungerar som den ska. Som konsekvens av detta drabbas barnen ofta av svår klåda, tillsammans med andra symtom som gulsot och försämrad tillväxt, risk för tidig levercancer och leversvikt.
Överläkare inom Barngastroenterologi, hepatologi och nutrition vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus, på Karolinska univer-sitetssjukhuset.
Med hjälp av tidig upptäckt av barn med gulsot och förfinad genetisk diagnostik har läkare de senaste åren kunnat hitta och karaktärisera sjukdomen i ett tidigt skede. Tillsammans med nya läkemedel kan det leda till att en del av de barn som tidigare behövde opereras tidigt med gallstomi, i stället kan få läkemedel. Möjligen kan också levertransplantation skjutas upp eller helt undvikas.
– Detta är oerhört värdefullt. I vissa fall botar inte heller en levertransplantation patientens sjukdom, utan att nya problem uppstår. Vi behöver därför utnyttja andra behandlingsalternativ, säger Henrik Arnell, överläkare inom Barngastroenterologi, hepatologi och nutrition vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus, på Karolinska universitetssjukhuset.
Alagille och gallvägsatresi
– I den grupp av 40-50 nyfödda barn som årligen utreds för sjukdomar i gallvägar och lever hittas, förutom barn med PFIC, också 6-8 barn med gallvägsatresi och 3-4 barn med Alagilles syndrom. Gallvägsatresi är den vanligaste orsaken till levertransplantation hos unga barn. Gallgångarna skrumpnar och gallan kan då inte längre passera från levern till tunntarmen. Tidig upptäckt och tidig kirurgi är A och O för dessa barn. Kan de opereras tidigt med en så kallad Kasai-operation där tarmen kopplas direkt mot levern, så ökar möjligheterna att slippa levertransplantation i ett senare skede. Tidig operationen kan ofta bromsa sjukdomsprogressen, säger Henrik Arnell.
Barn med Alagilles syndrom uppvisar ofta symtom som vid PFIC och gallvägsatresi, dvs tidig gulsot, klåda och ofta dålig tillväxt. Inte sällan finns också avvikelser inte bara i gallvägar och lever utan också i andra organ som hjärta, blodkärl, njurar och ibland också i hjärnan.
– Sjukdomsbilden varierar från att hos vissa inte ge några symtom alls till att hos andra tidigt bli livshotande pga hjärtfelet eller tidiga blödningar på grund av K-vitaminbrist till följd av gallstasen, säger Henrik Arnell. Den påminner oss om hur viktigt det är att vi hittar och kan behandla barnen så tidigt som möjligt.
Forskningsframsteg
Vi ser nu nya läkemedelsalternativ för de här patientgrupperna och känner hopp. Under de senaste åren har flera så kallade fas 3-studier av dessa nya läkemedel publicerats med lovande resultat.
Läkemedlen finns, men kostnaderna för behandling är höga. Konkurrensen är hård om vilka barn med svåra, ovanliga sjukdomar som ska kunna få behandlingar subventionerade inom det så kallade högkostnadsskyddet, säger Henrik Arnell.
