Alla med diabetes bör få njurarna kollade

Det kallas den tysta sjukdomen. Den som drabbas av kronisk njursjukdom kan gå länge utan symtom, varför den ofta upptäcks för sent för att kunna bromsas.

När det går så långt att njurarna slutar fungera krävs behandling som ersätter njurfunktionen. Antingen en njurtransplantation eller regelbunden dialys som renar blodet.

Diabetes innebär ökad risk för kronisk njursjukdom. Därför är det så viktigt att personer med diabetes regelbundet får njurarna kontrollerade. Medicinsk expertis vill nu se screening av riskgrupper för njursjukdom, så att ingen ska gå i onödan med en sjukdom som kan behandlas och bromsas.

– Diabetes, framför allt typ 2, är faktiskt den vanligaste orsaken till att människor behöver starta i dialys eller få en njurtransplantation. Kronisk njursjukdom går inte att bota men nu finns bra sätt att hejda sjukdomsförloppet, om den bara upptäcks och diagnostiseras. Allt som behövs är ett blodprov och ett urinprov, säger Maria Eriksson Svensson, professor i njurmedicin vid Uppsala universitet.

Carina Viberg, 55 år, i Örnsköldsvik, fick diabetes typ 1 som barn. Hon gick på regelbundna kontroller så när hennes njurfunktion blev påverkad upptäckte läkarna det. När hon var runt 30 år sattes behandling in, bland annat blodtrycksmedicin för att minska belastningen på njurarna, och försämringen kunde bromsas.

– Tack vare att det upptäcktes i tid behövde jag aldrig starta i dialys. Femton år senare fick jag chansen till transplantation med både ny njure och en bukspottkörtel, så i dag är jag i princip frisk från både njursvikt och diabetes.

Nu sitter Carina Viberg i förbunds-styrelsen för Njurförbundet som driver frågor om jämlik vård över landet och arbetar för tidig upptäckt av kronisk njursjukdom.

– Om färre gick med oupptäckt njursjukdom för länge skulle det både leda till högre livskvalitet för de drabbade och besparingar i sjukvården, säger hon.

Utöver diabetes, är högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom också riskfaktorer för kronisk njursjukdom.