Just nu pågår ett viktigt arbete som förhoppningsvis kommer till nytta för dig som lever med psoriasis.
Det handlar om personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp, som är en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och vars syfte är att skapa en jämlik och effektiv vård. En vård som utgår från bästa möjliga och tillgängliga kunskap. Vårdförloppen tas fram för ett antal sjukdomsområden, där alltså psoriasis är en av de diagnoser vars vårdförlopp just nu slipas fram för att vara färdiga för publicering i höst eller vinter.
Jämlik vård utifrån bästa möjliga kunskap, visst kan det låta självklart att det ska vara så? Men så länge vilken vård du kan få tillgång till kan bero på till exempel vilken del av Sverige du råkar bo i så är sådana här satsningar både välkomna och nödvändiga. Alla steg mot en jämlik vård är steg åt rätt håll.
Ett från Psoriasisförbundets sida näst intill uttjatat, men tydligt, exempel är klimatvården som i många år hjälpt psoriatiker till ett bättre liv. En vårdform som absolut inte är för alla, fantastiskt effektiva nya läkemedel har absolut gjort behovet mindre, men för vissa är klimatvård det enda som fungerar tillräckligt bra. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid psoriasis, som publicerades så sent som 2019, är klimatvården högt prioriterad. I riktlinjerna går att läsa att klimatvård bör erbjudas personer med svår psoriasis som dels har otillräcklig effekt av andra behandlingsalternativ och som dels är i särskilt behov av utbildning, ändrade levnadsvanor och fysisk aktivitet.
För ett par år sedan förfärades vi över att endast 10 av landets 21 regioner fortfarande erbjöd klimatvård. Idag är vi nere på fem regioner, efter att ytterligare två meddelat att de slutar med klimatvård vid årsskiftet.
Flera regioner motiverar sina beslut med att de behandlingsalternativ som finns inom regionen bedöms tillräckliga för att möta vårdbehovet, vilket går att tolka som att gruppen som beskrivs i riktlinjerna – där alla andra behandlingsalternativ är otillräckliga – inte finns.
Det vore förstås fantastisk om det vore så, men innan forskare och läkare gemensamt håller med om det behöver vi fortsätta jobba för jämlik vård.
Förhoppningen är att det sammanhållna vårdförloppet ska leda till ökad kunskap om psoriasis i hela vårdkedjan, så att patienter kan få rätt behandling i rätt tid. Inte minst när det kommer till samsjuklighet – kan vi minska tiden till diagnos för psoriasisartrit och samtidigt se till att man har koll på riskfaktorerna för till exempel hjärt-kärlsjukdom, då har vi en reell möjlighet att påverka många människors liv till det bättre genom en ökad hälsa och livskvalitet.