Med förfinad screening och effektiv HPV-vaccination så skulle viruset bakom livmoderhalscancer snart kunna utrotas i Sverige. Det tror Karin Sundström, cancerepidemiolog och forskare på Karolinska institutet.
I Sverige diagnosticeras omkring 550 kvinnor med livmoderhalscancer varje år, men sjukdomen kan förebyggas, upptäckas och botas. För man vet att det är det sexuellt överförbara humant papillomviruset (HPV) som orsakar livmoderhalscancer och tack vare forskningens framsteg finns idag ett vaccin som skyddar mot de vanligaste typerna av viruset. Det är därför HPV-vaccination numera ingår i det nationella barnvaccinationsprogrammet. Men det finns fler sätt att förebygga livmoderhalscancer.
Vaccin i vuxen ålder
Karin Sundström studerar hur vaccination kan användas för att på sikt helt utrota livmoderhalscancer. Hon presenterar två verktyg som kan skydda kvinnor mot HPV. Det första verktyget är att vaccinera skolbarn i årskurs fem eller sex, men även vuxna kvinnor. Det har nämligen kommit nya rekommendationer kring vuxna kvinnor som numera har möjlighet att få vaccin för att minska risken att åter insjukna i HPV-infektion.
– Studier har visat att vaccinet kan ge visst skydd mot återfallsrisk hos dem som tidigare har haft cellförändringar orsakade av HPV-virus. För även om man genom så kallad konisering har avlägsnat de höggradiga cellförändringarna så finns det hos dessa kvinnor alltid en risk för nya cellförändringar. Genom vaccin i samband med behandling har vi kunnat se att dessa kvinnor har fått ett visst skydd mot återfall i höggradiga cellförändringar och därmed förhoppningsvis lägre risk för cancer längre fram.
Karin Sundström vill poängtera att slutresultaten från pågående vetenskapliga studier kommer dröja ytterligare några år, men att de preliminära fynden skapar förhoppning om en skyddseffekt. Hon påpekar att officiella instanser såsom Regionala Cancercentrum nu rekommenderar kvinnor som får behandling att diskutera med sin läkare om vaccinering kan vara lämpligt.
Cancerepidemiolog och forskare
Karolinska institutet
Foto: Martin Stenmark
Förbättrade screeningtester
Det andra verktyget som Karin Sundström vill lyfta är screeningtest för livmoderhalscancer som kan hitta cellförändringar och förebygga livmoderhalscancer. Sedan slutet av 1960-talet, när gynekologisk cellprovtagning infördes i landet, har förekomsten av livmoderhalscancer mer än halverats. Cellprovtagning har utvecklats och analyserar i första hand för HPV, vilket gör att man kan minska cancerrisken med ungefär 90 procent.
– Testet är känsligare och bättre på att identifiera kvinnor med höggradiga cellförändringar än tidigare metoder. Dessutom är det möjligt att numera göra ett självtest i hemmet vilket av olika skäl kan fånga in fler kvinnor. Det betyder bättre möjligheter att tidigt identifiera de kvinnor som behöver behandling för att minska risken för en senare, mer allvarlig sjukdom, säger Karin Sundström.
Ta cellprov när du blir kallad
Kvinnor från 23 års ålder och upp till 70 år kallas för gynekologisk cellprovtagning med några års mellanrum. Statistiken är god: runt 90 procent har tagit ett cellprov de senaste sex åren, vilket är en hög siffra jämfört med många andra länder. Men man nöjer sig inte med det.
– Det är av högsta vikt att så många som möjligt gör testerna, för vi är oroliga att det finns kvinnor med cellförändringar som löper hög risk att utveckla livmoderhalscancer om vi inte hittar dem i tid. Helst ska ingen kvinna i Sverige behöva få livmoderhalscancer när vi nu har så bra sjukdomsprevention, säger Karin Sundström.
