I samband med Världshemofilidagen den 17 april, uppmärksammar Förbundet Blödarsjuka i Sverige att nya och innovativa behandlingar inte når Sveriges marknad trots ett godkännande på europeisk nivå. Endast 6 av 10 av alla nya läkemedel blir godkända. En nedåtgående trend inte bara för blödarsjuka, utan för alla sällsynta diagnoser.
Agneta Havsengen
Ordförande i Förbundet Blödarsjuka i Sverige.
Foto: Lisa Havsengen
– Det är med stor oro vi ser att Sverige inte är med i topplistan på andel godkända läkemedel. Senaste rapporten visar plats 13 i Europa. Bara för att dagens läkemedelsstandard har gjort att blödarsjuka lever ett bra liv, betyder inte det att vi ska vara nöjda med de behandlingar vi har idag när det kan bli bättre, säger Agneta Havsengen, ordförande i Förbundet Blödarsjuka i Sverige.
Nya läkemedel godkänds i grannländer, men inte i Sverige
Det är en tydlig negativ trend att blödarsjuka inte får tillgång till nya och innovativa läkemedel som skulle förbättra vardagen. I Norge godkändes 2019 ett nytt läkemedel för alla med Hemofili A. I Sverige finns samma preparat endast tillgängligt för blödarsjuka med antikroppar. Detta preparat har ett annat verkningssätt än tidigare behandlingar och administreras likt en insulinspruta. Inte som nuvarande preparat som ges intravenöst, det vill säga läkemedlet sprutas direkt in i blodåder.
Vi upplever att TLV stoppar undergrupper till nya mediciner. Vi ställer oss ofta frågan varför, eftersom det kan förbättra tillvaron för blödarsjuka. En orsak som vi på Förbundet Blödarsjuka ser är att TLV inte kommer överens med läkemedelsbolagen angående prissättningen. Och hur kan vi lösa den frågan? Var ska betalningsviljan och betalningsförmågan ligga? Självklart vill vi som förbund ha behandling till rimliga priser och som gagnar samhället. Men vi måste förstå att det ligger år med forskning bakom en behandling.
Det kan gå så långt att läkemedelsbolag slutar att försöka få in nya preparat på svenska marknaden. Vi menar att många drar tillbaka sin ansökan innan beslut, för att inte riskera att få ett nej som kan påverka deras varumärke negativt.
I Sverige är ledtiderna för att få läkemedel för sällsynta diagnoser godkända för långa. Statistik visar att genomsnittet är 416 dagar för särläkemedel jämfört med 197 dagar för andra läkemedel. Det är en lång process vilket kan medföra att läkemedelsbolag inte anser att det är värt att försöka. Det leder till att blödarsjuka och andra sällsynta diagnoser får fortsätta med äldre behandlingar, trots att det finns bättre och enklare redan godkända av EMA.
23 procent godkända
Av tillgängliga särläkemedel utanför cancerområdet har EMA godkänt 39 stycken mellan år 2015-2018. Endast 23 procent av dem blev tillgängliga för alla i Sverige jämfört med Tyskland med 95 procent och Danmark med 74 procent. Vi har fått indikationer på att resultatet fortfarande är på samma nivå eller sämre enligt en ny rapport som förväntas komma i maj.
Vi på Förbundet Blödarsjuka i Sverige vill belysa detta problem som drabbar våra medlemmar, men även övriga sällsynta diagnoser. Medicin för blödarsjuka är livsnödvändig och innan behandling fanns var livslängden cirka 16 år. Myndigheterna är i gång med att ta fram ett förslag kring hur särläkemedel för särskilda diagnoser ska betalas. Vi är naturligtvis rädda för att människor med sällsynta diagnoser ska vara tvungna att betala för sin egen medicin, vilket är omöjligt på grund av den höga kostnaden.
Förbundet Blödarsjuka i Sverige vill att:
- fler innovativa läkemedel blir godkända och tillgängliga för blödarsjuka
- handläggningstiden ska kortas ned och att ansökan bli enklare för läkemedelsbolag
- att den solidariska finansieringen ska fortgå enligt tidigare system samt att folkbokföringsort fortsatt inte ska ha någon betydelse för behandling av blödarsjuka.
Förbundet Blödarsjuka i Sverige
Vi organiserar personer med hemofili, von Willebrands sjukdom, ITP samt närbesläktade blödningsrubbningar. Vi har idag 1600 medlemmar. Som förbund arbetar vi med att ta tillvara blödarsjukas intressen i samhället.
Om blödarsjuka
Samlingsnamn för sjukdom med markant ökad blödningsbenägenhet på grund av avsaknad av koagulationsfaktorer som gör att blodet har svårt att koagulera. Termen omfattade ursprungligen endast hemofili, men omfattar i dag även von Willebrands sjukdom och andra blödningsrubbningar.
