Aktinisk keratos, solskador i hudens yttre lager, är mycket vanligt i Sverige, särskilt hos äldre personer. Förekomsten av aktinisk keratos korrelerar väl med i vilken utsträckning en individ exponerats för solens UV-strålar under livet. Tillståndet är med andra ord vanligare hos individer vars hud utsatts för mycket UV-strålning under många års tid.
Aktiniska keratoser är vanligt förekommande hos den vuxna befolkningen i Sverige. Man har inte fastställt exakt hur många individer som har aktinisk keratos i Sverige, men i Nederländerna har en studie visat att 38 procent av befolkningen i åldersgruppen femtiofem plus har en eller flera aktiniska keratoser, säger Oscar Zaar, specialistläkare i dermato-venerologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
– Aktiniska keratoser brukar visa sig som små röda, skrovliga och sträva fläckar på huden. Fläckarna kan vara alltifrån några millimeter till någon centimeter i storlek. Ibland kan de fjälla, kännas ömma eller bränna. Dessa fläckar är vanligast förekommande på områden som utsatts för mycket sol, exempelvis ansiktet, dekolletage, underben, ovansida händer, underarmar eller på skalpen om hos tunnhåriga personer, säger Oscar Zaar.
Undersök och förebygg dina aktinska keratoser
Oscar rekommenderar individer med aktinisk keratos som vuxit eller förändrats på något sätt att vända sig till sin vårdcentral för att få dem undersökta av en läkare. Även om det inte alltid är aktuellt att behandla aktinisk keratos så kan det kännas tryggt att få ett läkarutlåtande. För individer med flera aktiniska keratoser på olika delar av kroppen är det särskilt angeläget att få dem undersökta av en läkare, inte minst eftersom de kan utgöra en riskfaktor för att drabbas av hudcancer.
Enstaka utslag kan frysbehandlas med flytande kväve. Den vanligaste behandlingen, i synnerhet för mer omfattande aktiniska keratoser, är dock läkemedel som skrivs ut av läkare. Aktiniska keratoser kan även självläka under perioder då huden inte utsätts för särskilt mycket solljus. Oscar Zaar betonar även vikten av egenvård. Det finns nämligen mycket man själv kan göra som individ för att aktiniska keratoser inte ska uppkomma eller bli fler.
Specialistläkare i dermato-venerologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset
Foto: Privat
Gör solskyddsfaktor till en daglig rutin
– Under perioden maj till september bör du smörja in ansikte, händer och andra solutsatta områden med minst solskyddsfaktor 30 med UVA- och UVB-skydd på daglig basis. Att smörja in sig med solkräm ska vara en del av din dagliga rutin och bör vara lika självklart som att borsta tänderna varje dag.
Det allra bästa solskyddet är dock att använda solhatt samt långärmade, svala kläder. Många tror att det räcker att bära en keps, men kepsar skyddar inte öronen i samma utsträckning som en generöst tilltagen solhatt, säger han.
Aktinisk keratos är ett mycket tidigt förstadie till skivepitelcancer, en malign hudtumör som uppstår ur de keratiniserande hudcellerna. Individer som regelbundet skyddar sig mot UV-strålning och dessutom får sina fläckar undersökta av en läkare, löper en relativt liten risk att få hudcancer.
