Varje år får Reumatikerförbundets vetenskapliga nämnd in hundratals ansökningar om forskningsanslag. Efter en lång och noggrann process ger nämnden förslag till Reumatikerförbundet vilka projekt som ska beviljas medel.
– Att kunna erhålla anslag är oerhört viktigt. Successivt kan vi ta ett steg framåt för att förbättra förhållanden får våra patienter, säger nämndens ordförande Helena Forsblad d’Elia.
Svensk forskning stark även internationellt
Svensk reumatologisk forskning står sig starkt internationellt, anser Helena, som är professor i reumatologi samt överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Dessutom är hon ordförande i Reumatikerförbundets vetenskapliga nämnd, som varje år granskar alla forskningsprojekt som ansöker om anslag från Reumatikerförbundet.
– Vi är tio personer i nämnden och alla har olika kompetenser, eftersom utlysningen är bred. Den riktar sig till all forskning beträffade reumatiska sjukdomar, säger Helena Forsblad d’Elia.
Helena Forsblad d’Elia
Professor i reumatologi & Överläkare
Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg
Så fungerar ansökan om forskningsprojekt
Mellan juni och september kan man söka anslag från Reumatikerförbundet. Ansökningarna fördelas upp bland de tio ledamöterna i vetenskapliga nämnden, utifrån kompetens, intresse samt att man inte ska ha något jäv.
– Alla ledamöter läser igenom samtliga ansökningar och graderar utifrån några kriterier. Vi försöker att göra det på ett så noggrant och rättvist sätt som möjligt för att det ska bli en bra bedömning, säger Helena.
Helena förklarar att några av sakerna de bedömer är vilka metoder och tillvägagångssätt forskaren planerar att använda. En annan del som bedöms är sökandens kompetens. Har forskningsprojektet dessutom en forskningspartner är det ett plus. Det är en person som lever med en sjukdom, antingen som patient eller som närstående, och som därmed kan bidra med ett patientperspektiv.
– Inte sällan finns det ett glapp mellan vad forskare tycker är intressant och vad patienter själva ser som viktigt. I slutändan bidrar det till mer relevant forskning, säger Monica Persson, forskningsansvarig på Reumatikerförbundet.
Sist, men inte minst, så bedömer man forskningens nytta för patienten.
– Att forskningen på kort eller lång sikt ska gynna personer med reumatiska sjukdomar är väldigt viktigt, säger Monica.
Monica Persson
Forskningsansvarig
Reumatikerförbundet
Foto: Jan Torbjörnsson
70 % erhåller anslag för forskning
Den vetenskapliga nämnden ger sedan ett förslag till Reumatikerförbundet om att man bör bevilja ansökan medel eller inte, och även nivå på anslaget.
Vanligtvis får nämnden in ungefär 140 ansökningar per år, av vilka cirka 70 procent blir tilldelade anslag från Reumatikerförbundet.
– Tack vare Vetenskapliga Nämndens kompetens kan vi på Reumatikerförbundet säkerställa att vi fördelar våra forskningsmedel på bästa möjliga sätt – så att den forskning vi stödjer har så god förutsättning som möjligt för att minska sjukligheten, öka livskvaliteten och förebygga reumatiska sjukdomar, säger Monica.
