De senaste decenniernas medicinska utveckling inom neurologi har varit revolutionerande. Vid akut stroke görs kärlöppnande behandlingar dygnet runt på sjukhus i hela landet. Resultatet – att svår stroke i bästa fall helt kan botas – hade för tjugo år sedan verkat som science fiction. Multipel skleros har fått nya mycket potenta bromsmediciner vilka avsevärt förändrat sjukdomens prognos. Vid Parkinsons sjukdom kan hjärnstimulering och avancerade läkemedelspumpar avvärja svåra rörelsehinder. Ur medicinsk synvinkel är neurologins bästa tid just nu.
Johan Zelano
Ordförande, Svenska neurologföreningen
Foto: Josefin Bergenholtz, Göteborgs universitet
Ellen Iacobaeus
Vice ordförande, Svenska neurologföreningen
Foto: Privat
Utmaning: tillgänglighet och resurser
Samtidigt står svensk neurologi inför stora utmaningar. Ständiga effektiviseringar (besparingar) hotar tillgången till nya behandlingsmöjligheter och förbättrad livskvalitet. Socialstyrelsen har i sina nationella riktlinjer för flera neurologiska sjukdomar gång på gång påpekat att sjukvården sviktar vad gäller uppföljningen av personer med kroniska tillstånd. Även om den medicinska utvecklingen gör att fler kan leva längre och bättre med neurologisk sjukdom behöver staten och sjukvården alltså göra mer. Ambitionerna måste höjas. För att säkerställa tillgänglighet till modern neurologisk vård för alla i Sverige krävs resurstillskott. Vi behöver bli fler som arbetar med neurologisk sjukvård. Den moderna neurologin kan inte bedrivas med sjuttiotalets budgetar.
Därutöver behöver personer med svår funktionsnedsättning och nedsatt autonomi få ett större utrymme i sjukvårdsdebatten. Digitala fjärrlösningar och nationella vårdgarantier är bra, men otillräckliga. För de mest sårbara patientgrupperna hjälper inga appar eller garantier om att operationer kan utföras i en annan sjukvårdsregion. Istället behövs lokalt engagerad neurologisk sjukvård.
Färre intyg
Slutligen måste samhället rensa upp i den enorma mängd intyg som avkrävs personer med neurologisk sjukdom. Den fragmenterade beslutsapparat som möter personer med funktionsnedsättning till följd av sjukdom har tyvärr havererat, med stor risk för rättsosäkerhet som följd. För personer med neurologisk sjukdom blir resultatet stor osäkerhet och orättvisa. För svensk neurosjukvård – som måste producera alla intyg – blir resultatet stora undanträngningseffekter. Något måste göras. Sveriges neurologer måste få diagnosticera och behandla patienter, inte skriva intyg på intyg.
En fantastisk möjlighet
Svenska Neurologföreningen arbetar för att främja neurologin. En av våra viktigaste uppgifter är att berätta för beslutsfattare om hur nya behandlingar just nu kan revolutionera neurologin. Besparingspotentialen är enorm, ekonomiskt och – oändligt viktigare – i termer av mänskligt lidande. Ett rikt land som Sverige borde inte missa den chansen.
